Livslååååååångt...
Jag har ju varit utbränd en lång period i mitt liv I ärlighetens namn så skulle jag vilja kalla det för ngt annat då jag tycker att var och varannan säger att de varit utbränd. Men jag skulle vilja kalla det för olika ord: Vidbränd, utbränd och förkolnad. Själv var jag förkolnad. Sen så kan det vara lika jobbigt på skalan men tiden att "läka" ser olika ut. Är man vidbränd så kan man läka fortare och "bättre" än om man är utbränd eller som jag upplevde det förkolnad. Det är inget jag är stolt över och jag kan uppleva skam ibland. Som om man skulle vara en sämre kvalite än andra. Nu vet ju jag att det inte är så. För att skall man bli utbränd så måste man ju brinna för ngt brukar jag säga och det är ju sällan latoxar gör det.
Maken har upplevt det som jag kallar vidbränd och hans återtåg blev betydligt lättare än mitt, men han är mer uppmärksam idag än innan.
Själv så kopplade hela kroppen av alla funktioner, nä inte riktigt men nästan. Febertoppar och knasiga labbresultat. Ena dagen uppvisade jag Diabetes och andra sköldkörtelfel och jag tror att jag hade nästan allt utom prostatafel !!!!
Men å andra sidan så är jag tacksam på ngt vis för jag uppskattar och lever mer i nuet än tidigare och jag har blivit så mkt bättre på lyssna på min kropp och knopp.
Men det finns också nackdelar, jag har svårt att komma ihåg en hel del och att lära mig saker och har låg stresströskel. Behöver sömn och egentid och allt tar längre tid som kräver koncentration. Måstesaker är så jobbiga att jag blir som en barnunge som inte vill och skulle ibland vilja lägga mig på golvet och skrika: VILL INTE.....
Därför är pappersarbete så jobbigt och därför gnölar jag jättemycket över det. Jag är nu svinless på detta och funderar på att komma på lösningar. Att släppa helt går ju inte då jag har företaget i huvudet och dessutom kontrollnörd light. Men nu kommer jag att ägna mig åt att fundera över detta några veckor hahahaah