Måndag 23/2
Så så skönt att vi snart kan skriva mars och sega februari är över för denna gång. Har alltid tyckt att denna månad är seg och småtrist. En "mellanmånad" som bara ligger där för att dra ut på våren.....
Nåja nu skriver vi fortfarande februari så det är väl bäst att göra ngt bra av det som är kvar.
Vi var ute i H.sund igår och tömde i princip allt nere i förrådet. Nu är det lite grann kvar där nere som vi bara kan bära ut och kasta sen. Vi hade en vagn från jobbet så då gick det bra att ta 8 kartonger i stöten. Så skönt, att ha det lite "sorterat".
Sen for vi hem och då fick vi besök av My och Milou, Egentligen skulle de bara titta på en grej men vi övertalade dem att stanna på middag.
Idag är jag ledig från jobbet och har en hel del som jag tänkte få gjort idag. Eller mycke och mycke, så värst mycket är det inte egentligen. Men allt jag tar för mig verkar ju ta evigheter och tycks gå i slow motion.
Därför måste jag skriva en lista på allt som skall göras, så jag kan bocka av allt eftersom.
Igår afton så pratade jag länge med min moster och det var trevligt och skönt. Hon bekräftade mycket som jag kände och känner. Hon bodde ju kvar i hemorten och var den som tog hand om sin mamma. Ansvaret , det dåliga samvetet och sedan känslan av att man saknade ansvaret man hade haft. Att man hade känslan av att man "ägde" sorgen på ngt vis.
Hon berättade om att mamma förlitade sig helt på mig och att jag skulle ordna och dona allt och hon kunde känna igen sig. Att mamma var en av de snällaste människor hon mött och att hon tyckte att när hennes mamma gick bort föll familjen sönder. En länk till det som varit, var då borta och som man inte visste fanns förrän den var borta. Att hon tidigare hört det men inte hade riktigt trott att det var så.
Jojo säger jag....mamma var snäll men hon kunde minsann svära svavelosande eder över folk som hon inte tyckte om.....vaktmästaren i huset hon bodde, fick minsann höra fler än en gång vilken lus till människa han var. Mamma var lika långsint som en elefant och glömde aldrig.......det där om att få en chans till....nja....
Ni har ju mer än en gång hört om mitt förråd....det där som blir fullt och stökigt på nolltid. Nu är det så fullt av jox att jag inte kan hitta.....Så det måste jag fixa idag, annars blir jag galen. Senare i veckan kommer det folk som skall ner i serviceluckan i golvet och täta och fixa. Det kan man just nu fetglömma.......
Det slår mig just nu att jag har massor med pryttlar och bra och ha saker......hahhahaa släktdrag. Men ännu inga tomma creme fraicheburkar, eller krukor av alla de slag.
Har bla annat en hel låda med vantar och mössor,,,jamen hallå, Vi använder ett par och köper ofta nya varje säsong och lägger de gamla i lådan. Nä nu åker det en massa grunks igen,,,är ju i slängartagen både på jobbet och privat så det är väl bara att hänga på.
Har en karmstol där inne som tar en rackarns plats, sparas till utbyggnad av stugan. jamen tjena när blir det då. Nu öppnar vi nytt igen och då blir det minst tre års hårt jobb igen innan vi kan tänka långa tider i stugan.
Det tar minst tre år att jobba upp en verksamhet som bär sig själv. Det är oftast höga uppstartskostnader och sen är det hårt jobb som gäller.
Har nog funderat på varför? jag/vi gör det här. Svaret är att......jag är tokig.
Fast å andra sidan så trivs jag med kunderna och produkterna och att utmana mig själv och det är mer roligt än jobbigt. Det är inte alla som känner så inför sitt jobb och det man gör. Sen har jag fått detta i blodet....att gå till ett 8-16 jobb nu finns inte på kartan. Att inte få bestämma, påverka och se skillnader skulle vara hemskt när man en gång provat på att vara sin egen. Fast det är egentligen den första osanningen, det tar många år innan man blir sin egen och rår om sin egen tid. Det är först nu som jag skulle kunna luta mig tillbaka och vara mer ledig. Men nu kör vi igen.
Men nu är snart klockan åtta och första stället att ringa till öppnar strax, så nu skall jag sätta mig ner och skriva lista.
Ha det så gott :)