myma.blogg.se

Månadens sista dag och "skitfebruari" är slut och över. Känns bra och nu vädrar jag vårluft,,,fast det bör väl komma 7 snöoväder till innan vi kan säga att våren är här, allt enligt bondepraktikan. Mitt förslag är därför att vi tar hela nästa vecka som snöoväder och sen full fart mot våren???? Nähä nu slog det mig att det är sportlov nästa vecka och då skall det väl sportas ute....gör barn det nu?

Gårdagen var så.. ja...hur var den? Svårbestämd helt enkelt. Jag var inte ledsen eller avslagen eller trött eller ngt sådant. Jag var bara och det var som balsam att bara vara. Mina underbara kollegor har stått själva och tagit "mina" pass. Tack <3

 

Sonen och sonahustrun hade kommit upp till begravningen och igår for hon hem, då sjukhuset kallar. Hon jobbar i Falun och de hade haft sportlov och dessutom skidtävlingar och det hade varit full fart på ortopeden där hon jobbar nu. Hon har haft sin håg att specialisera sig på kirurgi men att det var så hemska arbetstider inom kirurgi så hon kände att det tog emot. 

 

Det var bättre att bestämma sig för en speciell sorts kirurgi tex hand, då var det mer humana tider. Allmän kirurger hade i princip dygnet runt jour.

De for iväg och åt lunch och var med hennes föräldrar och jag stannade hemma och städade i samlingslokalen vi hyrde för begravningskaffet.

Dottern med familj har farit iväg till svärföräldrarna och skulle lämna lillan där och sen övernatta på hotell i S-svall. Det var nog efterlängtat att de fick lite tid tillsammans och lillan har väl haft time of her life antar jag.

Farmor är nog jättetrött men glad över lilltrollets närvaro.

Oj det hände ngt konstigt med datorn, vit skärm...marmorerad skärm, myrornas krig....svart.

Men nu funkar den igen!

Idag skall vi göra ngt efterlängtat istället för det vi borde göra. Vi skulle ha behövt fara och kasta på returmarknaden , men istället så skall vi på stan med Viggo och fika/luncha och gå på Lekia och köpa en sen julklapp. Det blev dubbelköp till jul så nu äntligen....Åh så mysigt att få vara med honom en stund.

I afton kommer en annan son hit och vi skall umgås och spela spel.

Allt känns riktigt bra, faktiskt och i det tänker jag vila i denna helg. Tänker inte söka oro och problem det hittar nog igen en om det skulle behövas. Må så gott alla och ta hand om er själv och krama ngn idag, en sambo/make, en kudde eller dig själv

 

 

 

 

 

Så konstig och märklig tid jag är i. Men först av allt vill jag tacka för alla sms, blommor, handlingar och hälsningar jag fått under dessa 2 veckor. De har varit så uppskattade och varit så fina att få och alla goa tankar till Er alla.

Gårdagen gick bra...kan man säga så?

Begravningsakten var så fin men så konstig på ngt vis. Inte tusan kan man fatta att mamma var där i kistan, inte ända in om ni förstår hur jag menar.

Men allt var så fint och värdigt och precis så man hade velat att det skulle bli. Det kändes så fint, och man hade velat ringa till mamma efteråt och berätta hur fint det var och att nu skulle vi samlas och äta smörgåstårta.

Ja så tokigt, men jag är säker på att alla kan känna igen sig, som upplevt detta underliga som drabbat eller kommer att drabba oss alla.

 

Tidens gång och allt var det nu heter, släktled komma släktled gå...

Men just nu känns det bra. Jag är mentalt trött av alla känslor och tankar som bearbetas under denna tid. Men jag känner lugn och känner att jag kommer att  kunna samla ihop mig och gå vidare.

Jag har varit väldigt sårbar och öppen under dessa veckor och kravlat på golvet av sorg och ilska. Jag har varit tacksam över att det "gick fort". Jag har känt mig hudlös och liten, som ett barn som saknar.

Men jag tagit till mig alla känslor . Jag har erkänt mina dåliga tankar och lärt mig mer om mig själv än jag trodde och visste. Sett den lilla flickan som "var" jag, stå bredvid mig.

 

Nu vill jag vända detta till något positivt och läka mina "barndomssår" Min mamma gav mig detta liv och det skall levas och njutas av. Jag kommer att räcka ner mina armar, till den lilla flickan som känner sig så ledsen och bedrövlig och ta henne i min famn och säga till henne. Här får du en kram från mamma......

Ikväll är det fredagsmys.....

Vaknade tidigt och sitter nu och gruvar inför dagen, Har glömt telefonen ute i bilen och igår innan jag gick och la mig så tänkte jag att: Nej...jag måste gå ut och hämta telefonen. Mamma kanske ringer och är dålig eller nåt....

Har hört att många som förlorat ngn anhörig, tänker ofta sådär en lång tid efter att personen lämnat jordelivet.

Var och fixade en hel del igår och det bästa av allt var att få hämta sonen med fru på flyget.

Var på lillica igår och skulle köpa lite godis till begravningskaffet. Jag plockade för mig lite påsar och fick en reaktion av att men behövs det godis,,,,det är väl inget kalas??? Nej det är det för visso inte. Men mamma hade velat att det fanns godis till barnen.

 

Skall strax gå och duscha och göra sådant klart. Har inte ens funderat på vad jag ska ha för kläder....pappa ringde igår och undrade om han skulle ha slips och kostym. Jag sa att det behövs inte, vi har ingen klädkod förutom just kläder. För allas trivsel så bör man komma påklädd. Fast en begravning med nakna människor kommer man ju inte att glömma i första taget!!!! Undrar hur nudister vill ha sin jordfästning????

Ja usch usch usch sicken lång dag det kommer att bli idag.

 

Jag har dessutom kommit till insikt om en del, som varit hjälpsamt. Jag har ju sagt att det är jobbigt att dela begravningen med andra människor. Men nu har jag ändrat inställning och det hjälper.

Tänkte att de som kommer idag hade ju en egen relation med mamma. Borde ju man fattat på en gång? Men jag hade nog fastnat i lillflickans känslor. Jag och mamma. punkt slut.

Att andra kommer är ju faktiskt bara positivt och genom deras minne kommer hon att leva vidare hos dem.

Återigen kommer jag på att hur jag först tuffar på med hela känsloregistret och sedan när jag lägger ihop ett plus ett och får fundera så hittar jag ny eller annan information.

Så nu känns det inte konstigt att det kommer fler på begravningen. Mamma finns ju inte där.....hon finns hos var och en av oss som kommer att närvara idag och även hos dem som av olika skäl inte kunde komma idag.

En mycket god och kär vän. har sin mamma i ett träd i skogen!!!!. Ja alltså känslomässigt och den tanken kan jag förstå och respektera. Så fint. på ngt vis och så stark och livgivande tanke. Trädet står för styrka och liv, men även stabilitet och tid åtminstone för mig som gillar träd. Att stå nära ett träd och gärna omfamna det ger mig en sådan härlig känsla och jag känner mig "grundad" i kropp och själ. Flummigt?? ja kanske men jag tipsar om att prova....kanske det först känns som märklig handling, men försök att tänka bort det och bara krama.

 

 

 

 

Gårdagen var jobbig och jag var helt slut när jag kom hem. Orkade inte laga mat och inte äta ngt heller.

Var ut till mammas lägenhet med syster och två av hennes barn. En av dem vill jag inte ha att göra med och det är tufft att "tvingas" vara med ngn som man inte gillar.

 

Jag hade velat att bara jag och syrran skulle träffas och prata och hade sagt det två ggr,,,,,men icke.

Det finns så mycket spänningar mellan oss allihopa och inte minst mellan dem. Huvva det var som att sitta fast i ngn otäck film och inte komma loss.

Att den ena var som en gam och ville ha allt...var inte ngt som kunde misstolkas. Nåja mig spelar det ingen roll om de tar med sig allt. Det var värre när hon pratade om hur nära hon och mamma var.

listan på folk som skulle komma till begravning och fika växte med 7 personer. Sju personer som inte hade ngn speciell anknytning eller kontakt med mamma!

 

Jag påtalade att det inte kändes riktigt okey att jag skulle betala handrosor och fika åt alla utan tyckte det räckte med "familjen" Nu skulle jag få pengar för dem...men jag antar att det kan skrivas i snön så kvitterar solen? 

Nu spelar egentligen inte pengarna ngn större roll, utan det är känslan av att jag skall dela en stund i mitt liv som kommer att vara svår med människor jag inte riktigt känner.

Det var dock trevligt att få träffa syster, men vi fick inte många minuter tillsammans i allt det där kacklandet.

Idag skall jag träffa de som gör skyltarna till nya butiken, det måste mätas och fötas för att kolla kulörer och sådant. Sedan iväg till Burmans musik som fixat musik till begravningen- vilken otroligt fin service vi fått och jag kan med värme rekommendera den butiken.

 

Sen full fart ut till H-sund då mammas tidigare mans son, kommer för att hämta möbler och grejer. Det är en historia för sig och det riktigt vänder sig i magen när jag tänker på de uschla krypen.

Egentligen skulle de inte ha en fingerborg, då de betedde sig ovärdigt då deras far gick bort. Jag skötte allt, jag vakade vid hans dödsbädd, jag ordnade begravning, jag gjorde bouppteckning och allt. De kom på begravningen.....thats it....

Mamma hade varit död i 18 timmar när frågan kom när kan vi hämta grejer? Här bör dock nämnas att mamma bett honom de senaste sju åren att göra det. men han har aldrig haft tid. Men nu blev man kanske lite rädd att det skulle försvinna...

Precis det som jag gruvat mig för händer nu...och jag blir så äckelmagad att jag blir avdomnad i hela mig.

-Var är veven till nöthackaren? känns onaturligt att fråga...hade väl varit mer passande att fråga. -Hur mådde hon sista tiden, var hon sjuk? Gick det fort? Hade hon ont? Kan vi göra ngt?

 

Måste erkänna att jag känner mig  ledsen över att jag inte får vara själv på begravningen. Jag och mamma...... Vill inte dela den med ngn.....så fånigt och en reaktion på sorg och allt det förstår jag. Men likväl en så stark känsla. Jag är okey att dela det med högst tio personer till. Men nu har jag en plan för avsked....för mig och henne. En plan som innebär att jag måste kontakta begravningsbyrån och fråga hur tidigt de kan ställa i ordning???? Sen far jag dit med en kanna kaffe och sen talas vi vid ,jag och mamma. Måste få vara själv.....bara måste det. Annars kommer jag att spricka mitt itu, känns det som. Jag måste få vara ledsen och arg och berätta om hur arg jag är och besviken och hur mycket jag saknar henne.

Jag måste få en sista stund, precis som när jag var liten i köket hemmavid. Det var två stolar i köket, min och mammas.

 

Hör på radion om ett projekt/konst som jag är med och betalar. kan man ringa och säga någonstans att just det vill jag inte sponsra med mina skattepengar????

En person skall stänga in sig och inte dricka ngt vatten på ett dygn och det skall kunnas följas via webbkamera?!!!?

Detta för att symbolisera alla som inte har tillgång till vatten. Osmakligt tycker jag, då det är vardagen för tusentals människor. Hade varit bättre att skicka de pengar som hela detta kulturjippo kostar till att gräva en brunn.

När konst eller kultur eller vad man nu skall kalla detta spårar ur och ger en dålig smak i munnen, då är det svårt att behålla ngn respekt för kultureliten. Vad jag kan förstå så vill de flesta konstnissar beröra och skapa debatt. För ngt år sedan målade en konstnär en tavla med aidssmittat blod och en annan med avföring. Berördes folk? ja med äckel eller ja jag vet inte? Själv kunde jag inte förstå  det där med bajset?? Blodet var ngn hyllning till alla som hade aids och det hajade jag lite grann.

Men folk som kissar på scener och som stänger in sig i ett rum utan vatten i ett dygn har jag ingen respekt för.

Hade väl varit bättre att satsa slantarna på att ha fria entreer till museér för folk en tid?

 

Såg på facebook en lång diskussion om barn som skriker på bussen. Jisses så den skon klämmer att folk kan irritera sig på barn.

Varför hymla om sådant? Jag kan bli oerhört störd på skrikiga barn. Är det konstigt? tycker inte jag.....

Jag gillar barn, men för den skull kan jag vill högst ogilla att de får bära sig åt som de vill. Ja så är det faktiskt !

En del barn får fara fram som de vill,,,ser jag varje dag på butiken. med föräldrar som fnissar eller bara går därifrån och lämnar sitt tjuriga barn skrikandes eller rivandes och t om bitandes i produkter.

 

Barn som skriker och hoppar på bussen eller springer som tok på restaurangen. Tycker ofantligt illa om det. Men barnens fel....inte ett dugg.

Visst hände det med mina barn att de fick utbrott, men då tog jag ut barnet eller avbröt det hela och for hem. Ja det hände t om att barnen fick vara arg klart för att jag visste att det var inte lönt att kommunicera just då.

Många barn får utbrott av ilska och det tillhör lite av deras utvecklingsfaser. men det är inte det jag menar. Utan barn som testar gränser. Gränser som är superviktiga att sätta för föräldrar. Det betyder tillit för barnen att föräldrar sätter gränser. Att vara liten och ständigt lära sig allt nytt måste vara jobbigt , då behöver de en vuxen som sätter gränser.  Äsch skulle kunna skriva en hel bok om detta så nu sätter vi punkt...hahahaha

 

Idag skall jag och min syster träffas för att gå igenom mammas grejer, papper och sådant. Har förberett allt och känner mig lite spänd inför dagen. Vi är ju så olika jag och min syster så en dag i varandras sällskap känns gruvsamt. Men så får det vara och är inget konstigt med det. Vi har band som vi delar i alla fall och jag hade gärna velat komma henne närmare som vuxen. Min kärlek till henne grundadades från när vi var liten och det var mest hon som tog hand om mig. Men hon flyttade tidigt och tog andra vägar än mig. 

Nu har allt för mycket vatten runnit under bron så vi nöjer oss med att veta att vi tycker och tänker olika,men banden finns och de värnar vi bägge om. Har tänkt säga det till henne idag, att jag uppskattar allt hon gjorde för mig när jag var liten. Sista veckan har innehållit mycket tankar och där har hon förekommit mycket i det som hände när man var liten. Så för att få ut det i mitt system så känns det som om vi bör tala om det som hände eller aldrig hände. 

Men hon är ju nattuggla så jag antar att hon vill sova än ett par timmar innan vi strålar samman. Så jag tänkte duscha och börja med lönerna så länge och betala lite fakturor.

Idag så är det en sketen, trist tisdag så muntra upp dig med att göra ngt trevligt. Kanske laga helgdagsmat mitt i veckan??? med ett glas vin? Ett skumbad med massor av bubblor eller en tidning och en kopp kaffe i soffhörnet?

Avslutar med lite konst och kultur, som är just konstig men lite skojsig

 

Så så skönt att vi snart kan skriva mars och sega februari är över för denna gång. Har alltid tyckt att denna månad är seg och småtrist. En "mellanmånad" som bara ligger där för att dra ut på våren.....

Nåja nu skriver vi fortfarande februari så det är väl bäst att göra ngt bra av det som är kvar.

Vi var ute i H.sund igår och tömde i princip allt nere i förrådet. Nu är det lite grann kvar där nere som vi bara kan bära ut och kasta sen. Vi hade en vagn från jobbet så då gick det bra att ta 8 kartonger i stöten. Så skönt, att ha det lite "sorterat". 

Sen for vi hem och då fick vi besök av My och Milou, Egentligen skulle de bara titta på en grej men vi övertalade dem att stanna på middag. 

Idag är jag ledig från jobbet och har en hel del som jag tänkte få gjort idag. Eller mycke och mycke, så värst mycket är det inte egentligen. Men allt jag tar för mig verkar ju ta evigheter och tycks gå i slow motion.

 

Därför måste jag skriva en lista på allt som skall göras, så jag kan bocka av allt eftersom.

Igår afton så pratade jag länge med min moster och det var trevligt och skönt. Hon bekräftade mycket som jag kände och känner. Hon bodde ju kvar i hemorten och var den som tog hand om sin mamma. Ansvaret , det dåliga samvetet och sedan känslan av att man saknade ansvaret man hade haft. Att man hade känslan av att man "ägde" sorgen på ngt vis.

Hon berättade om att mamma förlitade sig helt på mig och att jag skulle ordna och dona allt och hon kunde känna igen sig. Att mamma var en av de snällaste människor hon mött och att hon tyckte att när hennes mamma gick bort föll familjen sönder. En länk till det som varit, var då borta och som man inte visste fanns förrän den var borta. Att hon tidigare hört det men inte hade riktigt trott att det var så.

 

Jojo säger jag....mamma var snäll men hon kunde minsann svära svavelosande eder över folk som hon inte tyckte om.....vaktmästaren i huset hon bodde, fick minsann höra fler än en gång vilken lus till människa han var. Mamma var lika långsint som en elefant och glömde aldrig.......det där om att få en chans till....nja....

 

Ni har ju mer än en gång hört om mitt förråd....det där som blir fullt och stökigt på nolltid. Nu är det så fullt av jox att jag inte kan hitta.....Så det måste jag fixa idag, annars blir jag galen. Senare i veckan kommer det folk som skall ner i serviceluckan i golvet och täta och fixa. Det kan man just nu fetglömma.......

Det slår mig just nu att jag har massor med pryttlar och bra och ha saker......hahhahaa släktdrag. Men ännu inga tomma creme fraicheburkar, eller krukor av alla de slag.

Har bla annat en hel låda med vantar och mössor,,,jamen hallå, Vi använder ett par och köper ofta nya varje säsong och lägger de gamla i lådan. Nä nu åker det en massa grunks igen,,,är ju i slängartagen både på jobbet och privat så det är väl bara att hänga på.

Har en karmstol där inne som tar en rackarns plats, sparas till utbyggnad av stugan. jamen tjena när blir det då. Nu öppnar vi nytt igen och då blir det minst tre års hårt jobb igen innan vi kan tänka långa tider i stugan.

Det tar minst tre år att jobba upp en verksamhet som bär sig själv. Det är oftast höga uppstartskostnader och sen är det hårt jobb som gäller.

Har nog funderat på varför? jag/vi gör det här. Svaret är att......jag är tokig.

Fast å andra sidan så trivs jag med kunderna och produkterna och att utmana mig själv och det är mer roligt än jobbigt. Det är inte alla som känner så inför sitt jobb och det man gör. Sen har jag fått detta i blodet....att gå till ett 8-16 jobb nu finns inte på kartan. Att inte få bestämma, påverka och se skillnader skulle vara hemskt när man en gång provat på att vara sin egen. Fast det är egentligen den första osanningen, det tar många år innan man blir sin egen och rår om sin egen tid. Det är först nu som jag skulle kunna luta mig tillbaka och vara mer ledig. Men nu kör vi igen.

Men nu är snart klockan åtta och första stället att ringa till öppnar strax, så nu skall jag sätta mig ner och skriva lista.

Ha det så gott :)

 

Ja nu var en vecka till ända. Jag gör som de flesta som räknar måndag till söndag som en vecka. men jag vet när man jobbade i vården så var veckorna mer blurriga och man hade sällan fredagskänsla. Antagligen för att man jobbade oavsett helgdagar och andra fridagar som många andra branschområden har.

En rolig grej hände nu på morgonen och som fått mig att döpa om våran kisse. Han som helst sover och är så feg så han hoppar rakt upp om man nyser.

Satt ute och rökte när jag hör en kattfajt som pågår i närheten. Oj hinner jag tänka när balkongdörren flyger upp och våran kisse springer som ett tok, bara det är ovanligt?? rundar hörnet i hundranittio och sen blir det tyst.....Blev så snopen....bara att se honom springa så fort och sen tystnaden. Strax därpå kommer han tillbaka efter avslutat jobb. Han har antagligen brutit bråket och nu heter kisse Rickard Rättrådig.

 

Gårdagen på jobbet  gick bra och vi hade ganska lagom ström av folk. Efter jobbet for vi hem och sen resten av kvällen så chillade vi i soffan.....nja vi somnade så fort att det var fortfarande lördagskväll och primetime när vi snarkade. Tänkte först gå och lägga mig i sängen vid åtta men la mig istället i makens knä och sussade.

 

Fanns inget på dumburken som var så pass intressant att jag orkade hålla upp ögonen för och se ngt på Netflix var inte heller lockande.

Idag skall vi till H-sund och greja på, när vet jag inte då det är en massa hålltider på skidor som skall anpassas. 

Har även dragit ut texten till en av psalmerna som skall vara till begravningen. Den finns ju inte i psalmboken trots att den är väldigt "populär" i dylika sammanhang.

 

Nästa vecka har jag massor att göra, eller egentligen är det inte så mycket utan är mer hållpunkter, tider, åtaganden och sådana saker som gör att det känns mycket. Ibland så kan det kännas som om man har jättemycket att göra, men när man väl gör det så är det ganska snabbt fixat. Eller åtminstone kan det vara så för mig.

Vill oftast ligga före med det mesta och gillar inte att vänta, tålamod är ngt jag kan stava till men inte så mycket mer. Tycker inte om att skjuta upp saker och ting om det inte handlar om mig eller mitt personliga ansvar.

 

Hmmm låter kanske konstigt så därför tar jag ett exempel eller två.

Jobbets räkningar vill jag betala minst 14 dgr före och skatter betalar jag alldeles för tidigt enligt revisorn, som tycker att jag går miste om ränta. Ska det ändras något på jobbet så är utrycket...."vi gör det nästa vecka" inget som jag är bekväm med utan står där tidigt på morgonen och gör det.....

Mina egna räkningar kan jag "missa" och betala i sista ögonblicket, plocka ögonbryn och kamma håret....det gör jag i farten.

Tror att det handlar om ansvar och att andra är inblandade och att jag vet att saker kan förändras och då är det skönt att det är gjort och att man ligger i fas.

Nu hade jag betalt allt och bokfört en hel del tills i mitten av mars och det känns ju bra just nu när tankarna har uppehållit mig på andra ställen.

Gick och la mig utan att tvätta mig igår och just nu ser jag ut som en tvättbjörn runt ögonen och tänderna skulle oxå behöva en omgång. Så det kommer nog att åtgärdas först hahhaah

Hoppas att ni får en skön söndag och att ni gör ngt trevligt idag. Ha det så bra.

 

Idag fick jag sova till halv sju, vilket var jätteskönt. Men då kom kisse med sin tass och pillade i ansiktet. När inte det fick ngn större reaktion från mig så tog han fram en....klo. Häftigt egentligen att han liksom kan styra dem, och han vet att det inte uppskattas.

 

Gårdagen gick riktigt bra att jobba även om jag kände mig lite småvimsig från början. Nu är jag ju i och för sig alltid lite småvimsig, så det var nog bara jag som tänkte på det haahahah

Hade kunder ända till halv sex !!! då var det helt tomt. Så då satt jag mest och hängde tandköttet den sista stunden. Sen for jag hem och maken fixade god mat och så småningom så sov vi båda i soffan. Så himla skönt att somna framför tv:n och vakna till så mycket att man bara ramlar i säng.

Idag så ska vi jobba och i afton har vi inte planerat ngt särskilt alls. En av sönerna kommer för att scanna lite papper och käka...antar jag. Men sen blir det väl upprepning av gårdagen.

Låter kanske tråkigt för en del ,men vi gillar våra soffkvällar ihopkrupna tillsammans och ibland så kan vi riktigt längta efter helgens soffmys. Eller det är ju även den där goda middagen och ett glas vin och en stunds samtal vid bordet oxå som grundar hela myskvällen.

Förresten så öppnade jag mitt orangea kuvert och skrattade rakt ut,,,,hahaaa vilken skitpension hahaha. Men jag bryr mig inte ett skit faktiskt. Den dagen den sorgen och sen så har jag ju min tjänstepension.

Jag har ju tänkt bli jättegammal och vid det laget så finns det nog inga  pengar i statskassan ändå hahahaha.

 

Har alltid tyckt att sjukförsäkring är bättre att ha än pensionförsäkring. Det märks ju väldigt tydligt nu med långa vårdköer och annat elände. Behöver man vård så är det ju oftast precis i nuet och då är det bra att snabbt få hjälp.

Har man ingen sådan, så kan man alltid bli idrottare för de får alltid första "tjing" i vården. Hörde att Emil Jönsson som är ngn skidnisse har ngn skada i låret!! tror inte han står i någon kö..?

 

Eller så har man en sonhustru som är läkare......hahahah hon får fixa mig när jag går sönder i framtiden.

 

Gruvar mig lite inför kommande vecka då jag har mycket att göra hela veckan. Inte minst begravningen känns jobbig att ha framför sig. Ingen unik känsla alls då  begravningar inte är ngn trevlig sysselsättning.

Har varit förskonad från att gå på begravning som varit för en yngre människa, Måste vara fruktansvärt,,,,en äldre människa har ju oftast fått leva sitt liv och kanske varit gammal och sjuk och tom haft låg livskvalite, Att mista ngn gör ju alltid ont, men att förlora en yngre person eller en person mitt i livet, så ogreppbart hemskt.

 

Nu till något trevligt,,,hörde småfåglar kvittra som våren,,,,ni vet så där hoppfullt och lite uppfodrande. Antar att det kommer minst sju snöstormar till haahaha men de sjöng så vackert och man fick riktigt pirr i kroppen.

Åh så skönt med vår och sommar, kanske våren allra mest. Det doftar friskt av jord och naturdoften, När man hade hund så var det den årstid som jag gillade bäst.  

Men nu avrundar jag för denna gång och tillönskar er alla en trevlig lördag fylld med aktiviteter eller lugn och ro. Simma lugnt......

 

 

 

 

 

 

Nu är telefonen laddad och klar.....min telefon gick ju sönder och nu har jag fixat en ny. Maken behöver en ny telefon så när min återkommer från lagning så får han ta den nya.

 

Var och fixade blommor på Berghems blommor igår och vilken fin service och entusiasm hon visade när hon förklarade hur hon tänkte göra utifrån våra önskningar. Så trevligt när man möter proffs som gillar sitt jobb.

My följde med till prästen och vi talade om begravningsordning och psalmer och om mamma och vad hon gjort och lite hur vi vill att talet skall vara. Det känns bra i magen och det kändes tryggt när Prästen sa: Jag skall leda er genom det här.

Vid middagstid kom lillan och vi hade en trevlig kväll, med bad och lek. 

Igår så var det en vecka sedan mams gick bort och igår afton var det lite jobbigt då man tänker så knasiga tankar. Hade hon väldigt ont just nu, vad gjorde hon just nu? och liknande funderingar. Så att fokusera på lillan var faktiskt skönt. Hon kräver ganska mycket fokusering på vad hon vill och behöver. Men igår så var det mest maken som var roligast att leka med och han föstes runt och skulle delta i både kaffekalas och kurragömma. Såg så roligt ut när hon drog iväg honom till leksakslådan och klappade på golvet bredvid, När han låtsades som att han inte fattade att han skulle sitta ner så, puttade hon honom bakom knäveckan och försökte böja benen. Tanken på vår familjs främsta egenskap envishet.....gått i arv var inget frågetecken om alls.

Idag skall jag jobba och det känns både och. Skönt att göra ngt annat och samtidigt känner man sig trött och lite ofokuserad. Hoppas att det blir mycket att göra, så man inte hinner känna efter hur trött och småvimsig man egentligen är.

Borde vara full fart då det är barnbidragsdag och det brukar innebära att det blir mer kunder. I morgon får jag sällskap av maken då vi jobbar bägge två och sedan åker vi nog hem och gör ingenting. På söndag skall vi till H-sund och bära upp från källaren. Skall ta en vagn från jobbet så att det blir lättare att dra upp allt.

Det mesta är bara att kasta då det består av gammalt julgrejs, typ trassligt glitter och konstiga saker. Plastkrukor i mängd, nu talar jag om sådana som man brukar få när man köper sommarplant!!! vad i hela friden skulle hon med det till? starta en handelsträdgård? Sorterades nog under kategorin: Bra att ha

Jamen jisses så mycket bra och ha grejs mamma hade. Sådant som vi kastade, typ brödpåseförslutaren ...den där lilla plastsaken? hon hade säkert hundra.

Nästa vecka kommer min syster och det känns lite både och....vi är inte ett dugg lika och tycker ofta olika och fungerar olika. Så praktikern i mig kommer säkert att få spunk. Hon däremot skulle nog ringa till alla hon känner som kanske skulle behöva några hundra plastkrukor från sommarplant.....och plastpluppar. 

Ja söstra mi.....jag älskar henne på ngt urbiologiskt vis...men där stannar det.

Hade nog gärna velat haft syskon,,,,som jag velat umgås med. Känna syskonkärlek? Oftast kommer man på sådant när det är försent. För mig så har familjen inneburit ansvar, ett ansvar som jag alltid påtagit mig då ingen av de andra kunnat. Vi var en dysfunktionell familj och den enda som kunde ta tag i saker var jag. Jag var problemlösaren......den duktiga, den som alltid var stark och klarade allt.

Duktig flicka det var jag det.....en roll som jag spelat hela livet. En roll som faktiskt varit bra att ha för det mesta. Men när det kommer sådana här händelser så spricker det som ett troll i solen.

Och det är nog det som hänt, trollet har spruckit och i skärvorna sitter en liten flicka som är ledsen och arg och som jag nu tänker ta hand om. Vi skall gråta och svära och sen gå samman och känna värmen från varandra. Kan nog ta lite tid, men jag ser fram emot detta. Jag tror att det kommer att hela mycket i mig och det är alltid bra att ta hand om sig själv.

Nu skall jag gå och klä mig och borsta tanden och åka socialsnöre ner till staden och sälja arslet av mig till kunderna.

Ha en bra dag och en trevlig fredagsmyskväll.

 

 

 

Tänkte ut en plan....Om jag spelar musiken som jag tänkt till mammas begravning tillräckligt mycket så kanske jag inte "bryter" ihop när jag hör den....jo men tjena. Här gråter jag för fullt och inte fasen lättar det...

Jisses så konstiga infall man får i sådana här situationer.

Men så fort jag hör småfåglarna så kommer tårarna. Har valt Jan Lindblads Shenandoah, sicken kille på att kunna vissla.

Men det är okey att vara så här och i den här sitsen och jag skall minsann inte mörka att jag mår skit. För vem vet...någon kanske läser detta och kan känna igen sig eller få tröst senare i livet att det är okey att känna sorg.

Sorg har jag känt förr men inte av denna kalibern. 

Så skönt att få skriva av sig här och släppa ut min förtvivlan över mig själv och hur jävligt arg och ledsen jag är. Jag är en person som oftast håller inne med vad jag känner. Hmmm....släktdrag?

Nu menar jag det som jag känner djupt inne i mig och det som sårar och gör ont. Därför är detta helt nytt för mig och jag är inte helt bekväm.

Men varför är den västerländska människan så rädd för att visa och känna sorg. Varför skall vi trösta? Jo visst tröst är väl skönt, men ni förstår nog vad jag menar.

Nu kommer kanske mitt ryska påbrå fram och jag kanske kan hänge mig åt sorg och gråt???

ja då kör vi??? fram med papper och gråt och sorg. Att gråta ger en stor tröst i sig, så gråt  för tusan över småsaker eller stora. Över vårdköer, och sjukdom, relationer eller annat som gör dig ledsen.

Det tänker jag i alla fall göra och det är skönt.

 

Gårdagen var nog den lättaste under den vecka som gått. Var ut till H-sund och fortsatte med kylarna och frysarna. Här ber jag om ursäkt till alla sopsorterare....för jag kastade lite hursomhelst utan att sortera och tömma burkar.

Hade tänkt sortera men där mamma bodde fanns ingen matsopa, men mängder av sopkärl. Äldre människor behöver tydligen större sopkärl, än standardfamiljen????

Men jag stannade ingen lång stund då jag insåg att det var onsdag och det var mammas fikadag. Ja nu hade hon i och för sig fikaträff varje dag, men onsdag var den stora dagen då alla kom från olika håll och drack kaffe och fikade. Inte sällan hade hon även mat att bjuda på då.

 

Men jag hade bara varit där i en kvart förrän första plinget på dörren kom och en tant kom för att beklaga sorgen och prata och berätta om hur tråkigt hon tyckte mammas bortgång var. Strax efter henne kom en man och var så ledsen. Till slut fick jag hämta en stol till honom för han hade mycket att berätta om mamma. Han var 97 år och sa att nu var det inte roligt längre att bo där. Mamma hade varit en sådan drivkraft och solstråle och ordnat och fixat och bakat tårta åt honom ofta,, då han älskade tårta......

 

Insåg ganska snabbt att jag inte skulle få så mycket gjort så jag for hem och tog hand om bokföring istället.

Har tagit tag i hennes inkomster och utgifter och idag skall jag försöka sammanställa posterna. Orkar inte städa ut lägenheten så skall ringa städföretag för utstäd.

Idag skall jag träffa präst och beställa blommor och ringa om dödsfallsintyg. Måste ha det för att stoppa utbetalningar, sedan skall allt lämnas till bouppteckning.

Har ringt om var jag kan lämna alla hjälpmedelsgrejer typ syrgas, käpp, rullator osv, så det är klart och även beställt smörgåstårta och bokat lokal.

Gjorde klart inredningsbehovet i den nya butiken. Har ritat och räknat och igår afton så gick jag igenom mina summor med maken för att checka av att det blir rätt. Hade tänkt ringa idag till företaget där jag tänkt beställa inredningen för att gå igenom offerten och ändra och lägga till. Meeeennnn....min telefon laddar inte så nu är den död. Så en tur till telia blir det nu direkt de öppnar. Blir galen när inte teknisk utrustning fungerar. Kommer nog att sluta med att jag köper en ny igen.....lånetelefoner är oftast bara simpla och värdelösa. Jag är beroende av min telefon, där jag har allt....scheman, kalender, ja allt. Sen brukar det ta evigheter när det skall skickas iväg till fabriken och det kan gå minst tre veckor. 

I afton är vi barnvakt till Milou så jag antar att det skall badas och kvällsfikas. Det skall läsas bok och läggas pussel och busas.

Jag börjar gruva lite för själva begravningen, säkert inte konstigt alls då det inte är en situation som man brukar känna är speciellt trevligt. Men nu kommer känslan av panik att jag skall bara bryta ihop. Men å andra sidan vad spelar det för roll??? Nu brukar ju jag vara av den iskalla typen i svåra situationer där jag bara blir analytiskt och praktisk och nästan avstängd. Men med tanke på hur jag reagerat på mammas bortgång så vet jag nu att jag vet ingenting. Återigen så har jag fått det bekräftat att man aldrig skall säga aldrig.....

Nu måste jag dock börja med att gå igenom mail och post, bädda osv innan jag far ner till telia och får ett sansat lite utbrott. I bästa av världar så är det bara fel på laddaren.

Var rädd om dig själv och ta en "kvarting" En kvarting är då man inte gör ngt alls i en kvart. man kan ta en promenad men inte på stan utan där det är lugnt utan intryck. Sitta ner och bara vara utan radio, tidningar eller liknande. Jättesvårt och det är inte många som klarar det, men är rena hälsotipset.

Var egentligen styrelsemöte i föreningen igår afton ,men jag ställde in mitt deltagande. Var så trött och jag sover sov en klubbad nattetid. Har verkligen inga problem med att sova, det är självaste insomningen som brukar dra ut på tiden. Men sista två kvällarna har jag knappt nuddat kudden. Så skönt att sova, när man är trött och kombinationen somna på soffan och hasa isäng är oslagbar.

Var igår och skulle titta på blommor och beställa till begravningen och hade fått tips om Bi:s blommor. Men nej....magkänslan sa att det kändes inte bra alls. Jag medger att jag är kanske lite fjollrig men jag går mycket efter magkänslan när den pockar på. Så istället blir det nog Berghems blommor, har köpt blommor där förr och det blev fint och kommer nog att bli bra.

Var ute i lägenheten igår och fortsatte packningen och försökte fokusera på att tömma alla skåp så det inte finns några sådana utrymmen kvar. Tömde ett av kylskåpen?!!! mamma hade två frysar och två kylar och dessutom tillgång till en frys och en kyl till. Ja.....hon var en hamster av allt sådant som kan tillredas. Men med tanke på hur hon födde och gödde hela huset av tanter därute så är det kanske inte så konstigt.

Idag så skall jag försöka ge mig på frysen eller åtminstone en av dem. All mat kastas för man vet inte hur länge den legat.....men bär delar jag upp och min syster får ta all sylt. 

Igår så började jag fundera över tårar.....först är de varma och sen så känns de inte bara flödar. Måste finnas en ständig mängd och den blir väl varm av kroppsvärmen och sen så rinner det väl till vid ökat behov, antar jag. Igår så blev jag nog i princip uttorkad, för jisses så tårarna strömmade och till slut så gör det nästan ont i ögonen. Det svider och bränner och min ögon är trötta.

Hela jag är trött och det är väl inte så konstigt och så upplever nog alla som har varit där jag befinner mig nu.

 

Gruvar mig för att bli klar, fastän jag strävar hela tiden efter att bli klar med mammas lägenhet. Vet ju att hon dansar med änglarna nu ,men om allt tas bort och jag inte kan fara dit ut bland alla grejer som är mammas så är det så definitivt. Då kommer hon liksom inte tillbaka......Vet att det inte finns ngt vettigt alls i detta resonenmang. Men om lägenheten töms så bor hon inte där och bor hon inte där så får jag inte höra henne säga att hon älskar mig....och det är där skon klämmer och gör så ont.

Trodde ärligt nog att jag var "klar" med den känslan, sedan åratals tillbaka. Mamma hade det så svårt med att tala om vad hon kände för dem hon tycker om och visa fysisk kärlek. I skrift och i tusen andra handlingar, såsom att hon alltid ringde och kokade och grejade och ville ge mig allt hon hade och sa tack etttusen sjuhundra gånger och ville ge mig en.. slant. Men det är kramen eller orden jag vill ha Den lilla flickan i mig som alltid velat ha en kram och bekräftelse.

Jag är så liten, så förbaskad liten att jag ryms i en liten ask. Det är detta som kommer att ta tid att hantera och ta hand om. Att mamma har fått gå vidare fyller mig med värme och jag kan känna hennes närvaro. Jag har tom sagt högt....jag måste sörja nu, mamma jag är så ledsen, så gudinihelvete ledsen. Kom tillbaka senare.....

Jag som alltid sett på mig själv som stark och som den som klarar allt. Tillfälliga dippar men med en järnvilja och ett pansar av stål. Finner mig nu liggande i gråtkramper på golvet och med en känsla av att det här kommer att ta tid att smälta. Tid som jag inte har med en butik som skall planeras. Återigen detta förbannade tidsresonemang som jag alltid surrar om. Jag blir så less, nu är det så här och så får det vara och det finns andra som kan göra det som jag inte kan nu.

Vi tar en dag i taget och idag så får det vara så här......

Krama varandra och ge dig själv vad du behöver.

Vet att bloggen kanske är lite tråkig i dessa tider men jag skriver för min skull och är en ventil.

Gårdagen var lättare, då allt flöt på som önskat.

Grät en del på morgonen så sen lättade det. Vi var på begravningsbyrån och de var de blodfattigaste människor jag träffat på länge. Alla fördommar om det yrket kunde besannas, men åh vilket fint mottagande och trevliga människor. Kändes så fint och så bra och jag var nästan glad när vi lämnade stället. Vi pratade om hur vi skulle ha det och fick se på bårtäcket och fick flera checklistor på sådant som bör och sånt som skall göras. Har även ändrat min tanke om att sprida mammas aska och vi har nu bestämt oss för asklund. Det innebär att askan grävs ner i jorden i en nedbrytbar behållare och det sätts upp en plakett med hennes namn. Det kändes så rätt när vi besökt röbäcks skogskyrkogård och sett fåglar och ekorrar och alla träd. Vi gick runt och jag frågade mamma om det kändes bra och det blev varmt i bröstet.

Min syster tyckte det var okey och vi kom överens om att så blir det  och även om en av psalmerna. Så skönt att vi är överens och att jag inte behöver ta en strid. Nu hoppas jag att hon kommer upp en  helst två dgr innan begravningen, så vi kan avsluta många praktiska detaljer.

Idag så skall jag ringa och säga upp en massa, lägenheten , umeå energi, prenumerationer osv. Har sagt upp hemtjänsten och några mer grejer. På torsdag är det träff med prästen.....känns tveeggat och vet inte hur jag skall ställa mig till den träffen.

På de begravningar jag varit på så har personen utmålats som rena helgon och det känns så konstigt. Mamma var en tjurskalle som var envis och komplicerad, men likväl en väldigt känslig människa. Vet att det är fånigt men för mig så är det viktigt att det inte blir en massa gullegull. Hon var min mamma med brister och fel, precis som alla andra och det är inte alla som vet hur hon var innerst inne. Hmmm får nog be om att kontrollläsa texten hahhahaah jag en kontrollfreak????? Men just nu så är det det som bär mig.....allt praktiskt.

En arbetskamrat sa igår att hon läst min blogg och såg en liten flickas reaktion.....precis när hon sa det så kände jag att jaaaa, det är det. Visst är det så...att man har blivit liten igen och känner sig så utsatt och ledsen.

Jag och mamma hade en sådan nära relation, men ändå stod vi så långt ifrån varandra.

Har pratat med mina barn och förhört mig om att de vet att jag älskar dem. Mina andra 3 barn har oxå funnits med mig och det känns så bra. 

Igår så gjorde jag en minnestavla som jag tänkte ta med till begravningen, med sådant som mamma förknippas av. Korsord, små dikter, läkerol och diskborste, några kort från olika åldrar, halsband,virkade grejer, fågel, plastblommor, tugggummi och en leksak som de flesta barnbarn lekt med. Känns bra på ngt vis, terapijobb för mig.

 

Eter allt ringande idag så skall jag ut till H-sund och fortsätta packandet. Allt tar så mycket längre tid än vad jag trott. Mamma hade så mycket grunks i form av tomma grejer och burkar och krukor så det kan ingen begripa. Allt måste gås igenom för mitt i alla högar kan det ligga ett litet recept eller en lapp som hon skrivit.

Har pratat med pmu (pingstkyrkans secondhand) och de kunde gärna ta hand om alla kartonger,med kläder och pyttlar.

Det känns bra att få vara där och göra det och skratta och gråta och en del av mig vill fortsätta länge med det och inser att det kommer att vara så definitivt när jag är klar.

Nu skall jag dricka en kopp kaffe och bädda sängen och ta tag i lite av sådant som oxå måste göras. Det slog mig att jag inte betalt in momsen......och det tycker nog inte skatteverket är en bra ide. Ja butiken måste ju skötas, men jag har ju mina arbetskamrater som sköter om själva butiken just nu. Har jobb på torsdag , fredag och lördag det får räcka.  Ha det så gott idag och krama om varandra.

 

 

Vilken helg...känns som det är en vecka sedan onsdags. Helgen har varit lång och lite sömn. Vi har varit ute i mammas lägenhet och gått igenom och sorterat det som skall kastas, det som skall vara kvar och det som skall skänkas. Personligen har jag inget som jag vill ha. Har tagit mammas nattlinne bara för att kunna lukta på det....ja jisses så knasigt. Men min mamma luktade så gott, kanske för att hon var så noga med sina kläder och allt skulle vädras i dagar.

Mamma hade inga värdefulla saker och jag är ju inte så sentimental att jag kan eller vill behålla allt.

Flera av mina goda vänner som själv förlorat sin mor eller far vet vad man går igenom en sådan här gång. Jag trodde jag gjorde det...Men var inte beredd på denna sorg och hur man kan gråta så mycket. Mina ögon ser ut som om jag gått ngn sorts boxningsmatch.

Jag är ju en ganska komplicerad människa utimellan och just nu känns det som om jag vill stänga in mig och inte gå ut överhuvudtaget. Men jag har ju ett jobb som kallar och dit måste jag. Men kommer att ta ledigt mycket nu ett tag.

Att gå igenom mammas grejer är skitjobbigt och att göra allt själv är inte lätt heller. Har en syster som jag sällan har kontakt med och inte mamma heller. Hon vill gå igenom allt, men orkar inte komma upp och göra något. Det är okey eftersom jag vill göra det själv. Men det är ändå jobbigt bitvis. Mår själsligt illa när en del personer hör av sig om att få saker som "betytt" ngt för dem. Var ända ini Farao var de innan.....när hade de kontakt eller kom förbi mamma? Skämmes tamme fan........

Jag som är kontrollfreak känner att jag måste "äga" denna fråga annars blir jag galen. Mamma hade inga pengar sparade till någon begravning, det innebär att jag och maken  kommer att stå för begravningen vilket kommer att ske på mammas vis och mitt. Jag känner mig lite agressivt vaktande runt mamma. Det finns inte ord för det förakt jag känner mot vissa i vår "familj", fy för den lede.

Mammas närmaste var jag och mina barn och alla andra kan fara åt pipsvängen.

Det var jag som svor och var skitless på henne, det var jag som handlade och städade, det var jag som fanns när hon behövde mig. Kom för fasen inte med era tårar över mamma, känner jag i djupet av min sorg över allt detta.

Det var mina barn hon levde för, det var mig hon älskade trots att hon aldrig sa det......Mamma var ännu mer långsint än vad jag är och jag är så långsint så det räcker fyra varv runt jordklotet. Inget bra egenskap.....men nu växer det onda i mig. 

Kanske för att det ger kraft i all gråt och saknad. Det är det som ger mig orka att ta tag i mammas lägenhet och rensa den från allt möjligt tokigt. Hon hade säkert hundra tomma cremefraicheburkar....och ett otal tomma smöraskar och glasburkar för ett helt infanteri. Garner och tidningsurklipp och burkar och ja...listan kan göras lång.

Men just nu är det dax för mig att lomma iväg till bussen och jobba några timmar. Senare idag skall vi till begravningsbyrån och sen blir det rundringning igen till alla som "berörs" 

Har varit lite borta 1 dygn eller 2...Befinner mig i ett kaos av känslor och guppar på ett kavlugn hav, som helt plötsligt blåser upp till storm.

Min mamma gick bort natten innan fredag och trots att det inte var oväntat med alla hennes sjukdommar så känns det som om hon plötsligt bara drog.

Hon sa mer än en gång att hon inte ville finnas kvar längre och ville gå över till den andra sidan. Men likväl så fick hon dödsångest när hon inte kunde andas. Hon var inte frisk och hela hennes jag förändrades till en person som jag ofta inte kände igen som min mamma. Hon kunde reta mig till gallfebern och jag var ofta arg och irriterad på henne. Hon glömde och blandade ihop och brände vid mat och tokade till saker.

Vi hade en väldigt konstig relation och jag är så arg att hon aldrig sa att hon tyckte om mig. Att vi inte var en kramande familj, att vi inte visade och sa vad vi kände. Men ändå så finns inget outtalat mellan oss, hon visste, jag visste och den andra visste att den andra visste....låter kanske hur tokigt som helst och ändå svamligare i text.

Hon var en krass person och envis som synden och rent av tjurskallig. Frihet var viktigt och oberoende, och hon var liksom jag en social eremit. Vi är så fruktansvärt lika och just nu så känns det så bra och jag är stolt över det.

Fy fasen vad jag saknar henne och hennes doft och jag vill inte känna allt detta.

Jag vill inte gå på hennes begravning, jag vill inte vara med någon jag vill allra helst bara ligga i ett hörn och gråta över henne och över mig och inte minst över oss båda. Alla dessa känslor överaskar mig, trodde inte att jag skulle bli så fruktansvärt ledsen. Att det skulle klännas så jobbigt att veta att mamma ligger i ett kallt och trångt utrymme just nu. Hon avskydde att frysa och ännu mer trånga utrymmen.

Jag vill inte att hon skall fattas.....och jag är faktiskt ganska arg oxå. Varför...ja säkert av alla möjliga orsaker.

Min mamma var egentligen en ganska olycklig person och egentligen mådde hon bäst när hon var ute i bärskogen eller stod med fiskespöt i näven vid ngn sjö. Ja där är vi väl inte lika haahah. Jag avskyr skogen kanske beroende på att jag blev medsläpad som barn och det var urtråkigt.

Hon var ingen vidare mamma och hon hade det tufft i sin uppväxt. Många sorger och besvär, men hamnade oftast alltid med fötterna neråt igen efter livets alla kullerbyttor. Hon bar så mycket inom sig och kunde inte få ut det. Men hon älskade verkligen sinabarnbarn och de var som lysande ljuspunkter i hennes liv. Hon led av förstorat hjärta, men det sa hon var inte så konstigt för det skulle ju räcka till så många....

Nu planerar jag hennes begravning.....och tömmer och slänger hennes tillhörigheter. Kanske om tre veckor så är det som om hon aldrig funnits.....hon kommer bara att finnas i mitt minne. Jag kommer att göra allt för att hennes önskan om hur hennes bortgång skulle bli. Hon gillade inte blombuketter,,,,tyckte det var bättre med blommar som växte i jorden och inte behövde dö för sin skönhet. Ville inte ha ngn annons, ville allra helst ligga i en banankartong och sedan kremeras. Ja kära mamma, banankartongen kan jag inte uppfylla men simpelt och enkelt skall det bli. Inga onödiga blommor skall brytas och fåglarna skall kvittra och lugn och fint kommer det att bli och jag skall höja min kaffekopp och skåla med dig däruppe bland änglarna. Men det gör så förbannat ont just nu.

Den maten brukar betyda torsdag? Men det är väl evigheter sedan den traditionen dog ut. Men jag minns som är jämngammal med dinosaurernas död. Kan det varit allt magknip och pruttande som tog död på de rackartygen?

Nåja den stora frågan kan jag lämna till en annan dag.

 

Jaha vad förgyllde min dag igår då? Ja ett besök från Panduro, spred lite glädje och lite stolthet, Nu slänger jag Jante åt pipsvängen och tänkte ägna mig åt självförhärligande. Fy för den lede vilket bra jobb jag gjort dessa år med butiken. Från en rörelse som gick på benpiporna till den omsättning som är idag. Folket från Panduro berömde .och hyllade mig så mycket igår att jag satt fånigt leeende hela kvällen och fick lite hybris.

De sa att de inte hade trott att jag skulle klara mig på lilla butiken och inte kände att vi var ngt att satsa på. Men att de hade fel och att det var sådana som mig som de nu lärt sig att känna igen och jobba vidare med. Att jag hade hunger i blicken...låter inte det fräsigt.

 

Men vad som inte syns i detta är allt jobb och oro för hur det skall gå. All tid och kraft som gått åt. Vaknätter och elände. Men.....jag skulle gjort om det.......

All energi har jag lagt i denna rörelse och den är min bebis. En stor del av mitt liv och jag älskar det. Kanske jag skulle lagt ner och slutat i värdighet?

Nu är allt superläskigt och spännande och fullkomligt underbart. Men jag föredrar detta framför att sedan sitta och fundera....skulle det gått? och ångra ngt som man kunde tagit chansen till.

Hade inte gått vidare utan det stöd jag känner och mina arbetskollegor. Så härlig känsla av att känna sig nöjd med sig själv. Varför kan man inte ha sådan känslor oftare?

 

Att få stödja och hjälpa sina barn är oxå en skön känsla, tycker jag. Jag gillar att få pyssla och städa hos ngn av barnen. Det är inget som jag känner mig tvingad till utan den bollen ligger helt hos mig. Känns som om jag får göra ngt bra, fast det är ju mig själv jag tillfredsställer hahahah. Vill nog känna mig behövd av barnen....och då låtsats jag kanske att jag behövs genom att göra sådant. Så genant egentligen...men jag är mamma först av allt. Sen är det ju ännu fånigare att flickorna inte får samma uppmärksamhet som pojkarna??. Kanske för att jag ser dem som helt kapabel till allt själva och att jag vet att de hör av sig om det är ngt.

Ja är inte den känslan och inställningen jämngammal med dinosaurierna så vet inte jag,,,,tur att jag är en utdöende ras hahahhaahaahaha

Ja det händer så mycket i debatten jämställdhet och hen stora ämnes frågor och sådant och jag vet inte riktigt var jag befinner mig i de frågorna. Lika arbete- lika lön, det är ju en självklarhet. Men övrigt är inte alltid enkelt.

Har svårt att se att pappor och mammor är på samma nivå. Att detta kan reta gallfebern på många vet jag men det är inte så lätt att ändra uppfattning från sina upplevelser och erfarenhet. Men sakta och säkert vänder jag denna färja i det handfat jag har i dessa stora frågor. Man kan alltid ändra sig och förändra sina åsikter om man läser på och tänker till, lätt? nej...skitsvårt. Många yngre förstår nog inte hur svårt det kan vara att ta in alla moderna ideer och förhållningsätt som är "vardagsmat" och det som är det som skall gälla. Ibland är det som om folk påstår att himlen inte är blå utan grön??? men jag ser den som blå? Tänk på den liknelsen alla som tycker att man är slö i huve och är en stofil men konstiga åsikter. Äsch så tråkig surr. Jag återgår till min hybris och självförhärligande inställning istället. Trallallallaaaa.....

nu skall jag bege mig till jobbet och i afton skall jag göra en inköpslista från Ikea. Sonen åker ner i helgen och då skall han shopa allt så nästa vecka kan jag börja piffa i lägenheten. Hihihi så kul....

Godmorgon ute i stugorna. Vaknade pigg och glad vilket är så skönt. La mig tidigt och somnade trots att det ibland kan gå lite trögare om den andre hälften är uppe. Men tjoff så sov jag och har sovit gott, vilket känns i kropp och själ när man är utvilad.

For hem tidigare igår och gjorde moms och massa annat nödvändigt grunks. Var klar vid middagstid och vi hade rester så middagen var snabbt avklarad.

Kvällen var inte så lång för egen del men gjorde lite stygn i broderiet.

Idag så kommer Panduro på besök och vi skall gå igenom lite nya avtal och de vill se den nya lokalen och vi skall planera lite för det. De kommer sannolikt hit upp och hjälper till vid flytten. Det är vad jag hoppas på i alla fall och kommer definitivt att pusha på att få.

 

Hade träff i går med folket som sköter radioreklamen och vi har gjort planering för resten av året. Fy för den lede vad sånt kostar men är så mycket bättre än tidningar så det får man ta.

Har ju ändrat framförallt namnet men oxå gjort lite nu skall vi flytta/ nu har vi flyttat spottar. Så i april kör de nya ut i etern.

Snart är det dags att påbörja bokslutet....brukar ta tid och energi. Men går ju inte att komma ifrån då blir nog skatteverket väldigt sura och farbror staten ännu grymmare. Så det är väl bara att se sanningen i vitögat och hoppa in i den däringa skiten.

När min rörelse har växt så stor att vi är stor koncern och finns över hela sverige då jäsickens skall jag ha en hel ekonomiavdelning som sköter skiten. Dream on....

 

För övrigt så är väl allt bra och vi är friska och glada och det känns extra bra. Tror jag har gjort bort eländet som gör att så många är hemma och sjuka. Kanske jag som var smitthärden hahaahha där vid julen då jag låg utslagen.

 

Pillrar på med sommarschemat och var nästan klar när det blev ändringar och nu måste jag börja om....Om en ändrar sig så faller det lixom eftersom det måste stämma med behov och tjänstgöringstid för resten av personalen. Men så ser det oftast ut på alla arbetsplatser, så det kan komma att ändra sig igen.

Skulle behövt plocka ögonbryn och fixa till mitt yttre en aning....men det har jag tänkt att det kan jag göra sen...det är hopplöst hur jag skjuter på sånt. Det är ju snabbt fixat men är inte så högt på min lista, så dumt för jag tror att det skulle förbättra mitt yttre hahahaahah

Men jag går liksom i ide på vintern, allt som har med min kropp att göra såsom plock och fotvård och liknande det liksom avstannar vintertid. Är så torr så jag självantänder snart om jag gnuggar mig lite. Men vintern får mig helt enkelt att avstanna och gå ner i energianvändning!!!! Har alltd trott att jag är en återfödd skata, men det är kanske en björn jag varit. Med tanke på att det stämmer med mitt hårda sträva hår och motvilja till snö och kallt och mitt lufsande.

Nåja nu skall denna "björn" lufsa iväg och ta på sig lite kläder och ta socialsnöret ner till arbetet. Ha det ni alla andra som lever utanför idét och kanske t om gillar vintern.

Ibland blir jag avundsjuk på:

En svår punkt på listan. Först så tänker jag att jag är ju inte avundsjuk på ngn elller ngt....Men så får man tänka till och då kan man komma på gånger då avundet kommer krypande.

När vi hade hus och jag pluggade och sen jobbade för fullt och jag hade även en dröm om min trädgård som jag gillade så mycket och såg grannen.....som bar hem låda på låda med blommor och fyllde hela sin gård. Måste ha kostat en förmögenhet eller åtminstone mer än vad vi skulle ha råd att lägga på blommor. Det är bara att erkänna att jag stod bakom gardinen och kände avundets alla känslor.

Nu får jag ta en paus och tänka till....Visst har väl avundet ibland kommit krypande men inte några långa stunder utan det har jag kunnat mota i grind med att det kan jag oxå göra eller få om jag anstränger mig eller prioriterar.

 Avund är nog ingen bra känsla att gå runt med, och är en jättestor energitjuv.

Det är stor skillnad på att känna avund och känna avund i varenda fiber i kroppen.

Visst har jag känt avund på de som kan spela gitarr, men hade jag velat så hade jag lärt mig. I min värld är det inte riktig avund. Utan den där känslan av att bli utanför, missunnsamhet och hornen börjar växa och man känner sig nästan snuvad och lurad, det är avund för mig.

Kan inte påminna mig nu om ngt jag är avundsjuk på. Men jag lovar att det finns det säkert, för jag har  fläckar på min personlighet precis som alla andra.

 

Kan nog påstå att jag är ingen tävlingsmänniska eller känner missunsamhet i ngn större grad. Jag tror mer på karma och hårt arbete och prioriteringar i sitt liv. Söker inte utmaningar eller spänning eller upplevelser utan är mer som Ferdinand under sin korkek. Är ju en pratkvarn och toksocial och oftast glad och positiv. För att orka vara det så behöver jag lugn och ro och egentid och har inget behov av andra människor. Hade och har försökt vara lite mer lagom, men har kommit till insikt om att jag är så här och skulle det förändras så är det bara bra. Men istället för att jobba mot mig själv så följer jag med och försöker vara en bra människa. Lyckas jag? ja ibland Men den stora vinsten är att jag istället inte hänger mig åt negativ kritik från mig själv, utan är mer förlåtande mot mitt egna jag.

Detta är definitivt ngt som kommit med åren och inget jag kännt mer än några år.

 

Har istället ägnat mig åt självkritik och betraktat mig själv som ful,fet och osmart och okvinnlig och en hel radda med fel. Inget jag är ensam om tyvärr och det är så förbaskat dumt så mycket späkning och elände man utsatt sig själv för. Blir arg och ledsen när jag tänker på Ingalill som inte varit snäll mot sig själv. 

Tro nu inte att även jag har mina stunder då jag inte hänger mig åt negativa tankar, Visst gör jag det, men skillnaden är att nu låter jag inte känslan gå bredvid mig utan får minsann hoppa efter mig på sina krokiga, lurviga ben. 

Men nu skall denna käcka, perfekta och helt utan avund till människa bege sig till jobbet. Hahahaah kanske skulle kunna nominera mig själv till årets västerbottning? eller varför stanna där? Ingalill for President......

 

 

 

 

Skulle inte ha ngt emot att bara gå och sova en liten stund, men jag vet att jag inte skulle somna om i alla fall. För har jag en gång vaknat så är det svårt att somna om.

Ja vad har jag pysslat med i helgen då? Ja inte mycket alls av större värde och så kan det faktiskt få vara ibland. I lördags jobbade vi och sen hem och bada hahhaa och äta godmiddag. Tittade lite på sommarsschemat och räknade ett tag, men latmasken tog över och jag hängde i soffhörnet och det slutade med att både jag och maken hasade oss i säng vid elva.

 

Söndagen,,,ja vad i helsprötta gjorde jag då? For ut till mor som var förtvivlad......ja riktigt förtvivlad. Hon hade lyckats gömma sin plånbok i micron med uttagen pension i???!!!! Sen hade hon värmt lite mat.....

Ja det var några hundra som klarade sig men merparten var brännskadade. Så vi for dit och tog med oss förödelsen och skall kolla med banken om inlösen? annars kan man skicka det till riksbanken som löser in pengar 0m 2/3 delar av sedeln finns kvar? Nja några kanske inte går igenom kontrollen....

Hur? varför ? tänker ni säkert? Ja det är inget ovanligt att äldre gömmer pengar och smycken och sen glömmer bort dem. 

När jag jobbade i vården så hade vi flera damer som gömde sina löständer!!!! Men det var mest bara damer, som gömde grejer.

 

Nu håller jag alla tummar och tår att det går att lösa in så mycket som möjligt. Så idag skall jag på banken, efter mötet med byggledaren. Vi skall gå igenom alla ändringar i den nya lokalen och förhoppningsvis få en tidsplan. Vill komma in senast mitten av april så vi hinner det som skall göras.

 

Två av våra söner ha haft skoterseekend en av dem for till stugan med en kompis och där hade det varit jättehärligt och perfekt väder med sol och bra åkning. Den andre for till Hemavan??? och där var stormen Ole....say no moore

 

Har kanske kommit på ett sätt att tjäna stålar...kan hyra ut stugan till skoteråkare...kan bli en skön slant för de verkar kunna betala stora pengar för att få bränna bensin och fastna i snön och köra sönder sin skoter och sen betala ännu mer för att laga, till nästa helg. Dagens skotrar är inte som dem som jag minns. Inte fanken var det så mycket som gick sönder då? Nu är skotrar mer som små raketer som är full med teknik och fiffilurigheter som går sönder. Dyra mil.....

Kom just på att i fjol den här tiden så var äldsta sonen i Asien och jag var orolig till en början. Men vi hade kontakt oftare via skype och datorn än vad vi har idag. Det är fantastiskt vilken teknik det finns. Men den har gjort mig väldigt beroende. Mer än vad jag vill erkänna. Vill hela tiden ha internet i min närhet och har ett tvångsmässigt behov av google, bloggar, facebook osv. Hur gick det till?

Blev väldigt synligt under tiden vi var i Florens då jag inte hade ngn uppkoppling och det var skitjobbigt. Inte något som jag känner stolthet över utan är mer beklämmande. Trodde inte att jag skulle bli beroende av internetuppkoppling....men det är bara att erkänna att jag googlar säkert minst 4ggr/dag. Ibland mer om det behövs. Söka nummer och information och allt möjligt. perfekt när man skall lösa korsord och behöver synonymer.

 

Ett beroende som visserligen är bättre än sprit och spel, men inte ngt man stoltserar med.

Oj nu är klockan mycket och jag måste ila iväg till bussen.

Ha en skön dag och en förhoppning om att alla står på benen och inte drattar omkull

 5 saker jag alltid har i kylskåpet:

• Cola zero
• mjölk
• lök
• ost
• smör/Becel

Först en punkt ur listan:

 

Ibland tänker jag att jag borde:

1. prova en matkasse
2. Skriva en bok
3. Åka till London vid juletid och gå på dockskåpsmässa
4. dra ner mitt tv tittande
5. gå på diet
6. använda ngn kräm i ansiktet
7. sluta tänka i tidsbrist
8. lära mig att sticka

Jag gjorde ju en lista som jag tänkte följa ett bra tag före jul...om olika bloggämnen...Den hade jag glömt bort, så tänkte ta tag i den nu.

Skall bara leta fram den på datorn. Tills dess så blir det bara lite vanligt svammel. 

Gårdagen blev lång och jag var hemma kvart över nio. Sen en timmes nervarvande och hopp i säng.

Igår så fick vi höra de nya radiojinglarna och nu skall vi boka in när de skall sändas. Tycker de blev lite kuliga och annorlunda och ändå låter som vår gamla reklam. Det var sjukdom i personalen så jag stängde och sen järnet till styrelsemötet och jag blev bara 10 mnuter sen,

Så jag varken räknade kassan eller plockade bort i butiken så det måste jag göra nu på morgonen. Idag så slutar jag halv fem så, sen blir det kanske statoilmiddag och en lugn hemmakväll. Hahahah insåg just att det inte är fredag hahahah utan "bara" torsdag. Jahaja nu hade veckan gått lite för fort igen,

 

Har fått flera frågor om jag känner mig stressad inför flytt och allt som måste göras. Men det är inte så farligt som man skulle kunna tro och jag kan hantera det för närvarande. Kan inte grotta ner mig i detaljer utan måste bara koncentrera mig på små bitar i taget och checka av eftersom. Det som är jobbigast och som beror på mig, är konstigt nog att jag känner att jag skulle vilja börja tömma och kasta. Tycker ju inte om att vänta  och tålamod är ingen dygd jag fått i genpoolen. Jag skulle vilja samla ihop i en stor hög allt som skall kastas....nja det blir nog flera högar och städa ur rum och sen få stänga dem och då är de klar. Oj så mycket jox vi har, både butiken och vårt egna som förvarats i källaren. Gamla trasiga stolar och sådant trams och en massa gammfärg som är kvar sedan innan jag köpte butiken. Det måste lämnas på speciella ställen och kostar pengar att slänga dessutom.

Vi börjar väl lämna den gamla lokalen i mitten av april och då har vi ingen tid till detaljer utan då måste allt passa som ett kugghjul. Inredning,skyltar, belysning, teknik och inventarierna skall finnas på plats. Det som händer då är att allt ska funka och sen skall hela skiten byggas och göra klart. Troligtvis så får vi hjälp av personal från Panduro och det kommer att behövas. 

Har beställt ännu mer teknik, en scanner som skall förenkla beställningar, yippie för det...hoppas jag som avskyr teknik. Välkommen in till 2000-talet Ingalill!!!!

Idag skall jag köpa hem semlor för jag har en köp två betala för en kupong från Nisses. Det blir smaskigt i kväll framför dumburken. Skall sammanställa lite av allt jag räknade igår. Hur många hyllor och spjut osv vi har, som vi kan ta med oss. Det spara en massa sköna stålar hahhaahaha

Men nu skall jag leta efter "listan" och ta ett av ämnena därifrån.

Ha en skön fre....????? hmm torsdag

 

 

ja igår så var jag ju på information om "pengaplacering" hmmm...Ja vi fick en god lunch serverad under tiden och jag kände mig väldigt lost under en del av presentationen. Massa nya ord som beskriver aktier, marknadens upp och nedgång och olika sorterns pengaplaceringar. Fattade hyfsat, men inte allt.

Nåja kontentan som jag tog till mig var att de ville att man/bolaget skulle ha sina sparpengar hos dem istället för på banken som gav så usel ränta. Jo det kan jag hålla med om, men..? Insatsen var minst 100 000:- och det minsta man fick per år var 2% av insatsen, dvs mer än på banken. Om det var ett gott aktieår så fick man mer...upp till 40% enligt uppgift.

 

Men aktiemarknaden är som bekant orolig....så de tar naturligtvis ersättning för "sitt jobb" med visst många procent av insatsen och den ränta man får tillbaka kallas för vinst och den skall det naturligtvis vinstskattas på.....resultat? Ja jag ser då ingen vinst??? att tala om??? om inte det blir ett rackarns bra aktieår.

Man kan ju säkert göra vinster om man är en gambler? vilket jag absolut inte är när det gäller sådant. På många andra områden är jag en risktagare. Men lotter och placeringar och vete gudarna allt konstigt ligger ljusår från mig.

 

Fick offerten från inredningen igår och ramlade nästan av stolen,,,nja inte riktigt, hade väl hoppats på ett mirakel att det blev tokrea eller ngt liknande hahhahaha. Nu börjar hästjobbet att räkna ut hur butiken skall vara och hur mycket av allt jag egentligen behöver. Plussa och dra ifrån......kan då inte fatta hur en liten plastbit kan vara så himlarns dyr, ni vet där prislappen skall sitta. Tusentals kronor kan jag säga för ett gäng och jag behöver ett helt regemente.

 

Efter lunchträffen så for jag upp till sonen och målade andra varvet på fönstren och första på ett bord. Kommer nog att bli himlarns bra, med det "nya" bordet. Iden stal jag av äldsta flickan som målat sitt bord och sparat benen i ek. Blev snyggt och fräscht.

Har även kastat och rensat en hel del på butiken och hittat en förening som hemskt gärna vill ha det vi inte skall ha kvar. Känns väldigt bra, istället för att kasta bort en massa pyssel , bord och lampor.

 

Nu längtar jag efter att få börja tömma och kasta sådant som är skräp och gammalt demomtrl. Packa om lådor osv, så det blir prydligt och lätt hittat när vi skall ha det.

Maken får väl ta ngn dag ledigt och uppsöka skrottippen hahahaha. Ett lass av allt möjligt skrot skulle jag vilja påstå, ni vet väl hur det samlas när man har utrymme? Hemma så rensar vi förrådet en gång per år på sådant som bara kan sägas vara skrot. Fattar inte riktigt hur mycket vi konsumerar på ett år när det lyckas bli så mycket. Det kan vara skor, mattor, lådor, tomma kartonger och kläder. Allt som jag inte använder hamnar ute i förrådet.

Ja jag antar att jag inte är ensam om det. Är ju ingen sentimental person så jag är duktig på att slänga. Ibland så sparar jag ett år och sen åker det.....för en viss samlartendens finns i mig, Men till slut så får jag ett ryck och allt åker.

Idag så kommer väl reklammannnen och vi får lyssna på trailern och i afton blir det styrelseträff igen. 

Sitter och tittar ut över gården och ser snööööööö och snöööö, så less på snööööö och tammerackarns ser det inte ut som om det snöar??!!!!!

Vill ha vår/sommar och kaffe på altan....suck

Jisses vilka snöhögar det är ,känner mig insnöad. Tycker inte om när det tornar upp sig högar utanför fönstren, vill ha fri sikt. Ja så att jag kan se när monstren kommer.......och vildälgarna slår till.

Nja kanske inte så nojig är jag, utan det är bara bättre utan snöhögar. Ingen snö brukar innebära lite mildare och jag gillar mildare.

Igår så drog kvällsmötet över två timmar så det blev sent, men jag slutade lite tidigare så jag hann hem och fixa mat och bjuda in sonen på middag. Messade honom; Vill du komma hem och äta? du kan ta med dig tvätten oxå.

Fick svar: Tack kommer gärna hem och äter men har ingen tvätt med mig. Ooops!! hade råkat skicka messet till maken hahahahaa

Nåja jag gjorde fiskbiffar och de blev riktigt goda och till efterätt blev det en semla. Var trött som en björn i april så jag stupade i säng.

Fick offerter på skyltar igår och nu skall vi nog tjollra vidare med ngt bakom kassan oxå. Tänker mig en typ av tavla???med fin bild och sen vårt namn på det.....hmmmm. Får höra om det går att ta min vision till ngt som ser bra ut.

Väntar fortfarande på offert för inredning och hur många nollor det blir......jag avskyr att vänta och har noll tålamod. Killen som sysslar med sådant har tydligen varit borta en vecka....What? sa jag, bind fast honom och mata honom på plats tills jobbet är gjort, föreslog jag. Men killen jag pratade med trodde inte att man fick det......försök sa jag då.....

Idag så skall jag på företagslunch??? så pretentiöst,,,nja det är gratis mat hahaaaha. Sen skulle jag få skjuts till sonen och ska måla lite fönster och ett bord. 

Idag eller i morgon får vi oxå lyssna på vår nya radioreklam...tjoho och det innebär att jag måste planera när och hur ofta den skall spelas. Sådant kostar stålar i mängd och mass så det gäller att spela när det är lönt, dvs när mina kunder lyssnar. Tidigt på morgonen, ett tag mitt på dagen och sen till kaffet. Sådant görs det mätningar på så det kan man t om se på papper.

Ikväll så blir det att ta det lungt och på sin höjd dra runt dammsugaren ett litet motionsvarv. Ja vi får väl se om jag idds ngt mer...tror inte det.

Jo kanske tvätta lite men jag vill göra sådant på morgonen så vi får väl se. Modern fyller år på fredag så skall nog dit en liten sväng på förmiddagen och säga grattis och till helgen jobbar jag så det kanske inte blir förrän på söndag.

Håller på att planera sommarschemat för fullt??? och det kommer nog att innebära en hel del jobb för egen del. 

Långa dagar nu med galleriatider men allt går med lite vaselin och glädje.

 

Vi drar alltid ner bemanningen och gör om schemat på sommaren. Det brukar innebära att man jobbar längre pass och istället kan få en längre helg. Kommer att anlita Proffice även i år, när det gäller vikarier. Så himla tryggare och bättre, för mig som företagare. Man får en person och gör de inte ett bra jobb.... så hasta la vista baby....Har bitit i gräset för många gånger för att lita på vikarier och deras arbetslust, för den brukar avta om det är fint väder eller ngn trevlig festival. Då blir de oftast magsjuk????? Då är det skönt att slå en signal och det står en ny i dörren och jag slipper stå för omaket att söka ersättare och stå för sjuklön.

Nu skall jag se om jag hittar ngt presentabelt att ta på mig. Har packat ner ombyte för målningen i eftermiddag. Har en tendens att spilla ngt så överdjävulskt om jag inte har bytt om.

Ha en skön semmeltisdag.

 

Ja nu är den fruktade vabruari här....Så det skall bli spännande, nej det skall det inte. Spännande låter mer positivt, nåja vi får väl se hur det blev när vi skriver mars.

Förhoppningsvis så är all sjukdom bortgjord för egen del och jag kan fortsätta som vanligt.

igår så var jag och målade hos sonen och sedan for vi och tog en kaffe hos svägerskan med man. Vi hinner sällan ses så det var trevligt. Väl hemma så blev det inte så mycket mer gjort än att vi åt och jag sydde mest hela kvällen.

Helgen har varit bra och nu väntar en arbetsvecka igen. Har en lunchgrej på tisdag att gå på. Någon information om hur man "sparar" pengar. Nu bjuder ett företag på denna lunch så jag antar att man vill att de skall se till att jag sparar in lite pengar...som de då vill ha antar jag, Hur det går ihop undrar jag då? Kanske det blir en slant över som då säkert går åt till ökade revisorskostnader och bokföring.

För mig veterligen så gör inget företag ngt gratis????

Det är ganska kul när det ringer folk och skall sälja ngt och de säger att man sparar pengar eller liknande och jag säger att jag inte är intresserad. Jamen du vill väl ha mer pengar säger de då? Nä säger jag jag har det bra som det är....de blir helt mållösa och det är roligt, för de har ingenting att bemöta det med och försöka sälja ngt så då blir det ganska fort hejdå...

Lite då och då ringer det hem och vill att jag skall få prova "gratis" en eltandborste.....de är ganska tjatiga. Men jag tror att jag nästa gång ska säga att jag är tandlös och kör proteserna i diskmaskinen!!!! Kan vara kul att höra reaktionen.....

 

jamen jag måste ju berätta hur bedrövlig jag är .....tänkte jag skulle slinga lite ljusare slingor och köpte ngt billigt på rusta....inge bra kan jag meddela för jag blev vit, ja kritvit med gula toppar och en liten orange kant...japp det blev lika hemskt som det låter. Men sen blev det ju ohållbart även för mig, så då slingade jag igen med mörkbrunt och ser just nu hyfsad ut. Bra? nääääää men presentabel. men ge det ngn vecka och ngr veckor så blir det nog bättre. Hade jag varit mer brydd hade jag kanske brutit ihop och gråtit, men det är egen förskyllan och jag ser varje dag på butiken folk som ser ännu värre ut eller ska jag kanske säga har hög kreativitet när det gäller hårfärg och blandningar.

Igår så var jag ju till sonen och då fick jag se kylskåpet...som jag vill ha och tycker det är meningslöst att sonen har.

Det var så fint....åh vill ha. Han köper ju aldrig hem ngt i sin kyl ändå. Så varför?....avundsjuk? jaaaaaaa