myma.blogg.se

Igår när vi gick ut,så blev Märta både tossig och fundersam. Hon är ju av jakthundssort så hon har ständigt nosen i backen. Men hon nosade och tittade in i skogen och gick tillbaka och nosade igen. Så jag blev fundersam på vad hon sysslade med och kopplade henne. Det var rådjur!! såklart. Har bara sett sådana spår på TV och i tidningar. Men igår när jag körde in till stan så hoppade en liten en över vägen. Ändå kul att de går på vägen utanför mig. Skulle dock skita ner mig om de stökade runt i skogen på kvällen när det är mörkt. I min fantasi skulle det minst vara ett trehövdat monster. Känner mig hängig idag och lite skallebang. En anings feber och sträv i halsen. Tror dock inte på corona utan bara en liten snuva. Men har ändå tagit ett prov. Tog ett tag innan jag hittade feber termometern, och när jag väl hittade den så låg den bland nagellacken?? Tänk ändå om Dan hade varit här, så mysigt det hade varit. Då hade jag legat med huvudet i hans knä och han hade strukit mig på håret. Vi kanske hade bara sett på TV och drällt runt idag. Gått ner till viken och kollat till bryggan. Tror inte att jag någonsin kommer att kunna släppa tanken på: Tänk om Dan vore här.... Ibland så kommer tårar av saknad och det blir ett tryck över bröstet. Jag skulle vilja prata och röra honom,hålla om och skratta . Är ensam i själen fortfarande,kanske för alltid. Min bästaste vän som fick mig att skratta varje dag och som gav mig sådan kärlek. Men jag är övertygad om att han skulle varit glad över detta lilla ställe. Inte som han älskade stugan. där han hade koll på varenda skruv och sten. Fina stugan som jag i hjärtat håller på att lämna. Den tillhör en annan tid,ett annat liv. Ett fantastiskt liv, med både glädje och bekymmer i vardagen. Men i en gemenskap och tillit och trygghet i varandra. Allt sådant är borta nu. Nu är det bara jag och mina älskade djur. Bara jag??? Och minnen av en kärlek till en annan människa och till oss.