myma.blogg.se

Jag vaknade av märkliga djur och det visade sig att Märta kräktes.....både i sängen och på golvet. Blir lite orolig och hon ville inte ens ha sin godisbit efter vi hade varit ute och gjort bort bajs och kissrunda. Men jag har bestämt mig för att det beror nog på att hon var och drack dikesvatten. Nu ligger hon nära mig här i soffan och öronen är mer normalt placerade hahaah. När hon mår illa brukar de liksom trilla ner mer på sidan av huvudet. Idag skulle det tydligen blåsa en hel del...men än så länge är det lugnt, men tror inte jag vågar elda om det blåser i alla fall. Så jag får pyssla med annat idag och det finns att göra. Skulle ha varit in till staden oxå och fixat mer hundmat och köpt en sommarmatta under bordet framför soffan. Blir så skräpigt och skitigt när katterna kommer in med kvistar och skräp i pälsen. Sen måste jag ju renbädda och sådant som man alltid gör när man har ledig dag hhaha Visst är de söta lilla Ruth och Märta? Märta är väl inte lika förtjust i Ruth som fortfarande är valp och kan vara odräglig ibland. Men hon är jättesöt och gosig och så glad liten voffsing. Igår när jag kom från jobbet så bar jag bort växthusdelarna och planteringsbordet som blev avlastade förra helgen. Platsen jag tänkte ställa det på.....där växer det en massa annat och jag måste finna en annan plats. Börjar faktiskt fundera på om jag inte bordlägger bygget tills senare i sommar. En annan fråga som dyker upp är hur varmt blir en solvägg? Måste måla fönsterbläcken och tydligen tål inte färgen alltför hög temp? Så många saker som jag funderat på som jag aldrig gjort tidigare eller ens trodde jag skulle göra? Samtidigt kommer det en liten tanke....Hur kunde det bli så här? Att Dan dog och kvar är jag? Reaktionen varje gång jag inser att jag aldrig mer får träffa honom går att beskriva. Har ni någonsin åkt i en nerförsbacke och det liksom hisnar till i magen? Precis den hisnande känslan blir det i kroppen. Samtidigt säger förnuftet att så här är livet oxå. Man förlorar någon man älskar och att det är "naturligt". Men ibland så saknar jag honom och mitt liv som vi hade, så att jag känner hur det liksom vrider om i magen. Det gör ont i mig och ibland orkar jag inte stå emot tårar och saknaden. Men det är helt okey och inget som stör utan ibland ganska skönt att få vara lite ledsen. Men det finns så mycket som jag oxå uppskattar i livet just nu. Alla fina djur som skuttar och går omkring häromkring. Att jag har andra saker att fundera på än allt som jag kände hemma på Röbäck. Precis som jag önskade när jag flyttade hitut. Jag har lätt till skratt och blir glad av att höra fågelsången. Hmmmm....nu ser jag på träden att vinden har ökat om än i vindbyar. Så idag blir det ingen bränning och kanske inte ens lite krattning, för det är ju inte lönt när det bara virvlar omkring. Det är då så skönt att vara ledig och liksom svansa omkring en stund i morgonrock. Idag kommer det nog att komma fler ut till sina stugor och vägen härutanför kommer att "fyllas" av promenadmänniskor. Jag tycker det är aptråkigt haahah och den där längre prommisen varje dag med Märta är det bara hon som uppskattar. Nåja jag blir ju glad av att se henne springa omkring som en liten raket. Men måste hålla henne oftare kopplad nu. Ser hon folk så älskar hon att tokspringa mot dem och blir ju skitglad. Men på vardagarna så är det betydligt lugnare härute, då promenadmänniskorna är på jobbet. Nu blir det en kopp kaffe till och sen kanske fundera på hur dagen kommer att planeras. Lev väl

Måste bara få gnöla och gnälla över vädret!!! Jag vissnar en smula när snön vräker ner!!! Förbaskat säger jag bara och kallt är det oxå. Svårt att hålla ihop som människa ibland. Min mamma sa att när man tror att våren är kommen så kommer sju snöfall till. Vet inte hur många det varit,men nu hoppas jag och tror att det är slut..... Efter jobbet hämtade jag dotterns dotter och hund. De skulle vara hos mig till kl 20. Dottern skulle ha en föreläsning och ville ha det så lugnt och tyst som möjligt. Vi bakade lite kakor....jag bakade och M slicka vispar och skålar. Idag slutar jag efter lunch och jag måste fara och hämta ut medicinen för armen. Jag var lite för ivrig att sluta och smärtan börjar kännas av. Nu börjar flera vänner få det efterlängtade vaccinet, hurra hurra. Kan vi se framemot att få träffas??? Nu ska jag göra mig i ordning och rulla iväg till jobbet. Lev väl

Blev en tidig morgon trots att jag låg "vaken" i flera timmar igår. Har renbäddat sängen och kört igång tvättmaskinen. Ska nog dra runt dammsugaren lite oxå för att få bort skräp och småkvist som ramlat från kissarna. Sen blir det ju alltid skräpigt när man springer ut och in. Lilla Siv uppehöll sig i flera timmar igår ,vid en stenmur längre ner efter vägen. Antagligen så har hon upptäckt att där kan små möss uppehålla sig. Såg att det låg en liten mus härute som gått över regnbågsbron. Är ledig idag och i de bästa av världar hade det varit fint väder och jag skulle ha varit ute och grävt och krattat, flyttat och tvättat det som ska målas. Men kanske i eftermiddag solen tittar fram om jag har tur. Ska i alla fall in till stan och hämta tunnan, handla och i mån av plats komplettera med lite mer konstgräs. Måste hämta några stenplattor på Bergsboda oxå, så att jag kan ställa den efterlängtade tunnan på dem. Blir så fula brännmärken annars, när jag börjar elda. Men det hinns nog inte med idag i alla fall. Ibland blir jag frustrerad och stressad över hur mycket det finns att göra ute. Då måste jag stanna upp och andas och säga högt åt mig själv. -Du hinner,orkar inte och kan inte göra allt nu eller ens i år. Utan istället tänka att det finns att göra i åratal istället. Men jag blir ju ivrig och vill att det ska bli fint eller åtminstone inte se lika krafsigt ut som nu hahahaaha. Intalar mig att det får och ska få ta tid och att jag är tacksam över att det finns att göra i åratal. Lätt??? NEJ ! Igår så fick jag kaffefrämmande från goda vänner från stugan. Det var så mysigt att träffa dem och de är fina och goa människor. Dessutom var de intresserade av de hyllor, vädringställ och tavlor som jag ställt ut i friggan. Kalas och de skulle komma förbi någon gång med släpet. Märta ligger och snusar och sover här bredvid mig och jag skall snart gå ut på kissprommis. Håller på att överge min plan om att bygga tak på värmepumpen.....inser att det får bli ett annat år och bockar av den på listan. Bron på friggan likaså och att forsla bort allt skrot bakom förrådet. Känns konstigt ibland om att vara ensam om allt sånt och alla beslut. Förr var vi två som enades om vad som skulle fixas och Dan gillade dessutom allt sådant som jag inte gillade. Tror att han hade köpt ett släp om vi bott här bägge två. Dessutom hade han lärt känna en hel del som bor här omkring och varit inblandad i deras sommarprojekt hahaaha. Han tyckte sådant var lika intressant som jag var ointresserad. Ibland när jag ser honom på något kort som jag har så kommer det ett stort frågetecken? Hur kan han vara död? Han ser ju så levande ut och det kommer över mig en sådan märklig känsla. Han kommer aldrig le åt mig eller skratta och visslande spankulera runt här. Så konstigt och främmande även om jag vet att han är död och borta så blir jag lika "förvånad". Snart har det gått 1 år och fyra månader!! och det är ju egentligen inte så lång tid och ändå evigheter sedan. Vad har inte hänt sedan dess??? Jisses och för bara ett år sedan??? Var jag helt under isen och kämpade mot drakar och demoner. Är väl inte rosa fluffiga moln, enhörningar och jordgubbar i mitt liv än. Kanske aldrig??men ändå måste jag säga att allt är under kontroll och helt okey. Nu blir det en kopp kaffe och sen morgonkiss för Märta pärta. Lev väl

Ett litet inlägg innan det är dax att fara och jobba. Vaknade tidigt idag och jag är trött,för i perioder är det svårt med en ordentlig insomning. Ligger och pendlar mellan vakenhet och ytlig sömn. Mer irriterande än jobbigt faktiskt. Tittar ut och ser att det snöar....suck. Fick sluta en halvtimme tidigare igår och här hemma väntade S och E och pojkarna. De skulle hjälpa mig med att få ner trädet och dessutom så rensade några varv på den stora granen vid infarten. Så bra det blev 😀 Blev en bra hög av trädet!!! Passar med alla mina andra högar ha ha ha. Härom dagen så fyllde ju sonen år och då kom jag och tänka på hur det var och kändes med en bebis i magen. Inatt drömde jag att jag var gravid och att det var en liten flicka. Hon bökade i magen och man kunde riktigt se hur magen rörde sig. Det bästa var att Dan var med på ett hörn i drömmen. Han höll handen på magen och skrattade och såg på mig med kärleksfulla ögon. Så mysigt och fint det var. Slutar tidigt idag och det är sista dagen jag jobbar 50%. Är ledig imorgon men på tisdag är det jobb som vanligt. Har inte full muskelstyrka än i armen men jag känner att jag både känner mig redo och behöver pengarna. Fick upp rullgardinerna i sovrummet och det kommer verkligen att bli skillnad framförallt de soliga kvällarna. Nu ska jag dricka en kopp kaffe och sen borsta tänderna och fara. Lev väl

Hörde på radion att de skulle göra en nyinspelning av Saltkråkan???!!! Kan ju inte bli bra säger denna pessimist. Risken är att det bara blir en massa ploj och komik. Ja jag är en riktig gnällspik och skeptisk till det projektet, men jag hoppas att jag har fel. Igår var en hektisk dag och det blev mycket gjort men hann inte allt. For in till stan och köpte färg både vitt och rött och primer. Sen vidare och köpte konstgräs, trallskruv och sen iväg och köpte vaxduk och rullgardiner till sovrummet. Jag skulle ha en matttejp oxå men det fanns inte eller var slut där jag sökte. Så det får jag fixa sedan och inte någon panik med. Sen iväg till Bergsboda då jag lovat hjälpa till med att sortera de sista kartongerna. Jisses vad vi hann och det var på minuten jag hann till jobbet. Nu är det grovsorterat och det sista får vi ta nästa gång. Nja det kanske blir fler gånger........ Skulle prova sätta upp rullgardinen nu på morgonen......lite svårt att märka ut samtidigt som man håller upp rullgardinen....går ju om man har tre händer. Så det får nog göras när någon kommer och hälsar på hahahah. Där finns ju persienner, men när det är sol så blir det ändå för ljust, skulle jag tro åtminstone i sommar. Idag fyller en av mina söner år och den av mina tre som kom "naturligt". De andra två blev jag igångsatt med och vilken skillnad det var. Den förlossningen var ju mer som en promenad i parken.....starkt överdriven. Minns att barnmorskan skojade och sa att jag var ju som en torparkärring och var som klippt och skuren för att föda barn. Ett kort värkarbete och några krystningar och sen klart. Jag kan minnas hur förvånad jag blev när de la honom på mitt bröst. Var pigg som en lärka och det enda smolket i bägaren var att jag istället hade rejäla eftervärkar. Var helt säker på att det skulle komma en till..... Lite skojig kuriosa är att idag är det bokens dag och vi skojade att vi hoppades att han skulle gilla att läsa. Att han idag forskar i historia är ju som ett ödets nyck. Shit..tittar ut och det snöar!!!! åh nej så deppigt och de säger att det kommer att bli en hel del!!!!! Men det kommer ju att tina bort så jag har verkligen förhoppningar om att skiten far fort. Hade tänkt åka in till stan och hämta den eldningstunna som M och K har fixat åt mig, för det hann jag inte göra igår som det var tänkt. Är oändligt tacksam och det som räddar mig från krattningsförlamning. Tack finaste <3 Men med sommardäck så vete tusan om jag törs om det ligger kvar hela dagen. Tänk att en skruvdragare och eldningstunna är en av de bästa saker jag fått hahaha. Nu ligger alla djuren här i soffan och sover och kissarna var inte sugen på att gå ut i morse, utan storkisse följde bara med på kissrundan med Märta och sen in i värmen igen. Värme...nja jag måste nog vrida på elementen igen, för det känns faktiskt lite kyligt. Jobbar korta turer nu i helgen och det skall bli spännande om det blir så att E kommer och fäller trädet. Men satan i gatan vad småkvistar det kommer att bli. Men å andra sidan finns det redan kilovis av det redan så hej och hå vad jobb det kommer att bli. Så idag bir det nog en innedag och kanske lite matlagning. Är spänd på att göra en linsgryta!!! blir faktiskt första gången jag provar göra själv. Har blivit bättre på att göra vegetariskt ibland med hjälp av icakassen. Har faktiskt alltid varit gott och inte ett dugg komplicerat. Jag var betydligt mer positivt inställd till vegetariskt än Dan. Han åt men tog inte en andra portion så att säga hahaha. Jag som är skeptisk till kött och att det får inte finnas något fläskigt eller trådigt i det, skulle nog säga att jag borde äta mer vegetariskt. När jag rensar kyckling och kött så är jag petigare än petigast. Dan sa att jag skar bort mer än det som var kvar och han kunde inte se när jag slängde det som han sa var helt okey haahaha. Jag kontrade med att en som åt pölsa och nätting skulle inte uttala sig om vad som var ätbart hahaha. Vi bråkade i princip aldrig men tjafsa varje dag. Mest bara om skitsaker och inte så att vi blev ovänner utan mer att vi konstatera att vi inte tyckte samma och att det egentligen inte spelade någon roll. Kunde handla om att jag inte vek ihop kartonger på det bästa sättet eller att jag tyckte han använde fel kniv till brödet. Han muttrade och jag brukade överösa honom med pussar så han inte kunde prata. Ibland sa han: Nä nu är det tammetusan slut, jag gör slut. Sen blev vi ihop igen hahahah Lika mycket som vi var olika var vi lika. Vi skratta åt allt möjligt och varje dag så sa han eller gjorde något dumt eller klumpigt. Han kunde snubbla på ett tallbarr och dammsugaren, stolar, mattkanter ja allt. Mycket av hans snubblerier har tyvärr gått i arv till flera av barn och barnbarn. Det kallas det "Granströmska arvet" Det gjorde oxå att jag var orolig när han blev sämre på att gå. Han ramla några gånger men det gick bra och inga brott. Hans skelett var ju skört och varje månad fick han skelettstärkande sprutor. Men jag önskade att han använde både stolen med hjul och rullatorn mycket tidigare än han gjorde. Käpp började han använda i alla fall, redan strax efter sommaren. Han kunde inte böja sig ner utan stöd, så den var toppen. Vilken konstig tid det var....fruktansvärd och fin på samma gång. Nästan hela året stängde jag av mina egna känslor och reaktioner. Visst pratade vi om min oro och rädsla men jag vågade inte släppa fram den helt. Dan var så ledsen över att han gjorde mig ledsen, fast han rådde ju inte för det. Ja många minnen finns det och lite då och då ploppar det upp nya minnen. Det gör inte ont eller gör mig ledsen, det är helt enkelt som det är och minnen som är svåra kan ändå vara värda att minnas. Nu blir det en kopp kaffe till och vrida upp värmen och kanske börja med linsgrytan. Tänkte få in en liten vilstund med ljudboken oxå. Det är den spännande upplösningen nu och sen blir det att ladda ner en ny bok. Lev väl mina finaste.

Ja tänk att nu skriver vi april och snart är det sköna maj. Idag blåser det och det känns ju ovant,när vi har haft så många fina dagar. Igår så var jag och plockade ner det lilla växthuset på pappas gård. Det är ett "halvt" växthus som liksom är platt på baksidan och som ska stå mot en vägg. Pappa hade byggt ut det, men nu var allt ruttet. Vi fick i alla fall med det hit till Sörmjöle. Nu måste det skuras och sen sättas ihop??? Vilket jag inte kommer att fixa själv. Men först måste underdelen placerad rakt och jag har tänkt bygga en baksida!?!!!! Jajamen det svåra är hur i alla glödheta jag skall få med mig så stora skivor hit ut. Började igår att rensa den stora granen. Saken är att grenarna hänger ner över gräsmattan och jag tänker ta bort 2 "varv" av grenar så det blir luftigare där under. Det jag kunde se var att många grenar var bara torra kvistar. Upptäckte även blåsippor här på gräset och blev alldeles varm i hjärtat. Tänk så lite som kan göra en människa glad. Nu ska vädret vara lite tråkigare ett par veckor,men jag tror nog att det går att vara ute och jobba. Skönt att ha något att tänka och fundera på istället för att sitta inne och uggla och hemfalla åt dystra tankar. Idag jobbar jag eftermiddag och har lovat att innan jobbet fara och hjälpa pappas fru att gå igenom de sista av lådor och grejer. Tror inte vi hinner klart ,men en början i alla fall. Lovar att hon säkert har. 100 tomtar? Dessutom ett par lådor av påskpynt. Hoppas att det blir över några lådor för jag skulle haft ett par när jag ska rensa ur förrådet här hemma. Lättare att packa skrot i en låda när jag kör iväg på återvinningen. Sen ska jag plocka ner stuprännan som sitter fast i den ruttna plankan. Tydligen inte svårt, men har ju bara googlat hur man gör ha ha ha. Ja hur gjorde vi innan google!?!! Har aldrig behövt tänka på sådant som ta ner stuprännor och bygga grejer och gräva och kratta på många år om än aldrig förr i mitt liv. Dan fixade allt sånt och han tyckte t om om det och tyckte det var både trevligt och härligt att ta tag i sådana grejer. Det gör inte jag hahaha. Men det håller mig sysselsatt men ärligt talat lite frustrerande,när det är mycket jag behöver hjälp med. Såga ner träd och köra släpvagn och sådant som att hålla i när man behöver vara 2. Tänker att det får ta tid och när det finns möjlighet att ungarna kan hjälpa mig. Sonen skulle hjälpa mig att såga till ett plåttak till värmepumpen och själva "ställningen"har jag tänkt bygga själv!! Gruvar mig för det ska snedkapas och det är skitsvårt hahaaa. Men får väl köpa lite extra virke så att det finns för felsågning ha ha ha. Men allt detta som vållar mig sådant huvudbry,var precis det jag önskade. Nu har jag åratals av arbete framför mig och det är betydligt bättre än om jag skulle bott kvar på Röbäck,ensam inom de väggarna. Skulle helt säkert inte mått bra av det, utan saknat Dan och haft en mer själslig vånda. Här har vi aldrig varit 2 och inga jobbiga minnen som "förföljer"mig. Här känner jag mer att han är med mig i huvudet på andra sätt. Han skulle skratta när jag skruvar snett och skaka på huvudet när jag lyftar och drar. Låtsas prata med honom om hur jag tänker göra och lösa saker och ting. Men kan nog säga ärligt att han skulle nog gjort på annat vis,än mina lösningar. Tror att för mig är det viktigt att hålla mig sysselsatt ,för annars skulle nog det varit betydligt svårare att hantera förlusten av Dan. Jag är i grunden en positiv person,men det finns lika mycket mörker hos mig som för de flesta andra människor. Jag försöker verkligen acceptera de negativa tankarna som kommer,men vill inte borra ner mig i tycka synd om mig själv tankar. För de där tankarna kommer ibland....Jag kommer att vara ensam resten av mitt liv....är det lönt....hur kunde det bli så här......ligger mitt liv bakom mig. Att acceptera att de finns de där tankarna är viktigt för mig. Annars byggs de upp och då är det betydligt lättare att bli deppig och tappa bort sig. Det är inte lätt att vara svag och beroende. Men jag jobbar på det och det gör mig starkare att erkänna för mitt inre att jag är svag. Men alla är olika och vi hanterar livet på olika sätt. Jag är en stark person men har ställen i min själ där jag är svag. Men för någon annan kan det vara precis tvärtom. Fy vad snusförnuftig jag låter ha ha ha. Kanske skulle bli oraklet i Sörmjöle, en vis kvinna som sitter i skräddarställning och öser ur sig visdomsord?

Ja en del saker har förändrats??? Jag har slutat döda.....i alla fall har jag minskat på de som jag möter på och genast dödar!!! Nej ingen fara!! det ligger inte en massa lik här på gården....än ahahaha. Nä skämt åsido, så har jag slutat döda spindlar!!! japp så ligger det till. Gillar dem absolut inte och vill inte ha dem som husdjur, men jag tittar bort. Orsaken är att jag genast tänker, när mordlusten kommer att: Hmm han eller hon kanske har familj??? eller en maka/make som väntar hemma.....ja helt vansinnigt jag vet hahaha. Så när jag ser någon krypa runt, där jag skrapar och rengör på altanen så, vänder jag bort huvudet och väntar tills det krypet har försvunnet. Orm är fortfarande på min dödslista och skulle jag få syn på en så kommer jag att köpa in en eldskastare, sanna mina ord, eller kulsputa. Getingar försökte jag rädda redan i somras, fastän jag är rädd för dem. Ska hänga upp matavfallspåsar på altanen för de är suveräna getingskrämmare. Idag är jag ledig och en snickare skall komma hit och avsyna några brädor och ge mig en offert. Brädan där stuprännan är på altanen är rutten och kanske någon fler oxå. Vi får väl se, när han kommer.....och gör en koll. Idag såg jag något jättegulligt och konstigt nog så blev inte Märta knasig, utan stod bara och tittade. Kisse däremot avbröt till slut leken.....Det var 4 stycken ekorrar som sprang hit och dit över vägen och det var tydligt att de lekte med varann. Eller så var det en konstig parningsrit??? kul verkade de ha i alla fall. Armen har blivit så bra och jag har börjat nedtrappningen av medicinen. Tänkte bryta sjukskrivningen nästa vecka, inte bara för att jag tror det går bra, utan för att jag verkligen behöver pengarna. Medicinen gör mig väldigt trött och lite smådåsig en stund efter intag och jag skulle önska att jag hade mer ork och energi. Finns så mycket att göra och skulle vilja vara överallt och börja slita och dra och sortera i förråd, skogen och gården. Det tinar bort snö för varje dag och på vissa ställen så är det helt torrt. Har en gärdsgård som lutar så den behöver jag räta upp och jag vet att Dan fixade det uppe i stugan med hjälp av kilar. Så det ska jag försöka mig på sen när jag köpt mer impregnerat virke. Har lite grann, men behöver mer till mina "lådor" som jag skall bygga. Köpte ju en sådan där lövblås som jag har stora förhoppningar för, men inser att jag ändå måste kratta. För gården är full med gammgräs och tovor och mossa och gud vet om jag får till det hyfsat i år!!! skulle inte satsa många kronor på det. Har så många projekt på gång att jag blir trött på att bar tänka på hur i alla sina dagar jag skall klara av det. Ska bygga ett tak för värmepumpen och har googlat på ritningar och troligtvis redan fått tag i en bit plåt och skruv. Ska vara skruvar som har som en liten gummidutt på sig och skruven är egentligen mer en som man använder sig av en skiftnyckel???tror jag??? Men sen ska ju plåteländet kapas?? och där måste jag ha hjälp, för jag kan inte såga sådant ahaah egentligen suger jag på all typ av sågning. Men blir bättre och bättre och har tagit hem en såg från stugan. Tog oxå hem en cirkelsåg och tänkte: Yes nu kan jag kapa till bräder, men tydligen fungerar de sämre på det och istället behövs en sticksåg. Dan skulle vara så stolt om än orolig över att jag skulle göra illa mig och skaka på huvudet,när jag gjorde fel. Blir allt bättre att gå och lägga sig på kvällen och inte vara ledsen eller känna mig ensam. Har djuren runt mig i sängen och det tröstar enormt mycket. Är lite bökigt med insomningen och det tar ett bra tag innan jag somnar ordentligt. Men undviker insomningstabletter och försöker i princip bara stå ut. Härom kvällen så hände något märkligt, förutom att det var 6 stycken rådjur som i princip stod precis utanför altanen och liksom glodde in på Märta som hysteriskt skällde och hoppade här inne. Jag skulle gå och lägga mig och släckte den sista lampan.....då tändes en annan som jag aldrig hade haft på???? Först stod jag bara och fatta ingenting??? sen så sa jag: Ok Dan är du här? jag ser och jag är glad om det är du? Nu skall jag gå och sova...kom fler gånger. Har läst att andevärlden ofta använder sig av elektriska saker för att visa sin närvaro. Men tänk om det var någon annan???hahaha som blev sårad när jag trodde det var Dan hahhaaha. Så många knasiga tankar jag kan få och skulle jag bli eremit så skulle det nog snurra om helt och jag skulle nog till slut sitta och spela på läpparna och gnaga på trärötter.

Ibland funderar jag på om man skulle kunna likna en förlust vid en kollision? Det blir traumatiskt och man går i chock och man blir bucklig. Jag kan minnas så tydligt känslan av att inte veta vem man är eller vad man är och att inte känna sig stabil och liksom utan fast mark. Tror nog att metaforen av att jag varit och fortfarande är bucklig stämmer bra. Skulle nog säga att om jag nu fortsätter på liknelsen av en bil som är bucklig. Så har jag gått från att vara en hög skrot till att nu likna en bil som dessutom kan rulla och ta sig fram rätt bra. Det är inte en helt ny modell, dvs jag är inte en helt annan människa. Köregenskaperna verkar vara detsamma och inte blev den en bättre modell heller. Jag känner igen mig själv på många sätt och även om det stundtals gör så ont att man vill bara skrika för man känner sig ensam och utsatt för livets alla prövningar. Så sakta men säkert lär jag känna igen mitt gamla jag och en del sidor har blivit lite sneare och mer vind och vriden och en del egenskaper är snart detsamma. Har fortfarande nära till skratt, och lika uselt tålamod som förr. Igår så började jag att skrubba i taket på altanen. Jisses vilken syn jag måste ha varit. Sprutade först algtvätt och sen skulle det sköljas bort ordentligt och sen skrubba jag med såpvatten och sköljde igen. Jag var sjöblöt hela jag och sen så var jag rädd för att ta i för mycket och anstränga armen/armarna. För det är liksom mest högern som jobbar och det är lätt att man överanstränger sig, när man blir entusiastisk. Jobbar dessutom i helgen men inte fullt ut, utan halvtidsjukskriven. Borde nog vila mer.....men i detta underbara väder???? Jag vill skrubba och skrapa och måla. Men det är alldeles för tidigt på säsongen än, för att kunna måla. Borde samla ihop mer kvist och grenar oxå. Har gett upp om att bränna allt här hemma. Det skulle bli en alltför stor brasa och ta evigheter med alla stammar. Tror jag nöjer mig med att bränna löv och smågrenar och mindre skala. Fixade även till under ytterdörren igår och jag var så stolt att jag högt sa: - Har du sett Dan, vad jag kan? När S hjälpte mig att ta bort det första trappsteget utanför ytterdörren, så blev det liksom ett hål där och isoleringen var synlig. Fixade och trixade lite med en såg och morakniv och sen skruvade jag fast en bräda under ytterdörren och jag blev så nöjd. Börjar inte jobba förrän i eftermiddag och jag försöker att inte börja lite här och lite där ute på tomten och huset....går väl lite sisådär. Finns ju en hel del att göra och jag måste nog besinna mig och göra upp lite planer. Vad är realistiskt att göra nu? om en månad och den här sommaren. Röja upp i skogsgläntan känns som viktigt och skrapa och måla och göra en rabatt. Vad jag vill göra? Göra 20 rabatter och måla och inte kratta och dra stock och sten och min hatsyssla kratta. Men köpte en lövblås/sug i höstas så har höga förväntningar på den hahaahha. Hittade lite stenar i förrgår, typ trampstenar som liksom var begravd under gräset. Sen måste allt gräs som liksom blivit tovor runt huset bort. Ena altanen är i princip kaffeved, men det får helt enkelt vänta till ett annat år. Mår så bra av att se snöskiten smälta och känna solens strålar. Är som om hela jag är som en termometer och vindflöjel. Blåst, snö och kyla är helt enkelt inte bra för mig. Kan nog bara vara en grönlandsbo som kan se ljuset i en sådan värld. Det är väldigt lågt vatten i viken och det är en hel del sjöfåglar där. Undrar hur mycket man ser av viken sen när allt grönt växer upp? Så mycket att se framemot, och få upptäcka. Blir en bra dag idag oxå. Lev väl

Idag är jag ledig och har en del på att göralistan. Men bara trevliga saker. Har gått bra att jobba och armen har inte gjort alltför ont. Ju mer det tinar härute desto mer funderar jag på vad i hela friden skall jag göra med "stockarna" som ligger därute?? Föregående ägare hade ju tagit ner träd och det är kvar en hel del. Är inte intresserad av att hugga upp till ved,då det redan finns och jag är ju ingen eldare av rang. Dessutom har jag planer på att ta ner ett pilträd och då blir det ännu mer. Jag kan kanske låna en motorsåg och göra mindre bitar och bränna upp!! Men det kommer ju att ta evigheter, får man ens elda hur man vill?? Sen funderar jag på rabatter?!?? Var vill jag ha dem? Hade hittat en fin plats. Till jag insåg att när löv kommer på träden så blir der väldigt skuggigt. Men det är ett kärt bekymmer och det ska bli roligt och jag är redan otålig hahahaa. Det verkar bli en vacker dag och rådjuren håller till nere vid vattnet. En del ligger ner och man skulle tänka sig att det måste ju vara kallt att ligga ner. Nästa vinter har jag tänkt fixa ett matbord åt dem här i skogsbrynet. Får se om jag får ett il och bär iväg lite av det som skall till friggan och till förrådet. Eller skjuter på det någon dag till. Igår så kände jag av Dan eller rättare sagt så hörde jag honom i mitt huvud och hjärta. Jag vet vad och hur han skulle ha sagt och jag hörde hans skratt och kände en värme och stillsam glädje i hela kroppen. För jag spontanköpte en bil igår!! Var på service på morgonen och insåg att jag skulle fått lägga ut mycket pengar på reparationer....så jag körde hundra meter och köpte en ny bil hahahaa. Vansinne?...ja men bara lite. Hade insett att jag "måste"ha en 4hjulsdriftsbil,när jag bor här. Men med tanke på att det skulle bli så dyrt med reparationer,så kände jag att det var inte värt. Det värsta är att det är automat och jag gruvar mig inför först körturen. Nu ska jag ta en kopp kaffe till och sen ta ut Märta på morgonkiss och njuta av solen. Lev väl

Idag är det den "riktiga"födelsedagen för Dans och M yngsta!!!som blir 30!! Helt otroligt att den lille fyller den första stora nollan. Han är en helt fantastisk ung man och så lik sin far. Ibland blir jag tårögd när jag ser på honom,för jag ser Dan i honom. De andra 2 från kullen är fantastiska ungar och jag ser mycket av Dan i dem oxå. Den andra sonen är lik till utseende sin mamma, men även där kan jag ana Dan oxå. Dottern är så godhjärtad och varm kvinna och Dan var så stolt över att han hade en sådan vacker dotter. Ibland kommer bitterheten och lessenheten över att jag och Dan nte fick mer tid tillsammans och kände varann tidigare. Men då hade ju inte dessa underbara ungar funnits i mitt liv och vi hade kanske inte hade haft vett att uppskatta varandra. Både jag och Dan hade ju varit gifta förr och vi talade ofta om att vi inte riktigt vet när det gick fel i våra äktenskap. För egen del så vet jag att jag inte var mig själv och aldrig mer än förtjust och fäst vid min tidigare man. Något vi är överens om så här efteråt och att han kände likadant. Men Dan var på riktigt ledsen över att hans tidigare äktenskap hade gått på tok. Även om vi var lycklig med varann, så var han besviken på något sätt att han inte "lyckades"hålla ihop äktenskapet. Tycker det säger så mycket om oss att vi kunde prata ärligt med varann och vi hade ofta "avstämningar"om hur vi kände,ville och tyckte. Men jag tror som sagt att vi inte hade varit tillsammans så länge om jag träffat honom tidigare i livet. Tror att vi helt enkelt bara helt plötsligt såg varann i ett helt annat ljus,när vi var lite äldre. Kände ju Dan innan det sa "klick" mellan oss. Uppfattade honom som snäll,hjälpsam men i ärlighetens namn småtråkig och lite blek. Vi pratade och träffades på gården vi bodde på och han var i princip som vem som helt och mer kompis med min tidigare man. Han var verkligen inte min typ....fast det var ju inte min tidigare man heller ha ha ha. Jag attraherades av mer tuffa och egentligen dåliga killar. Dan var helt enkelt en trevlig granne. Men helt plötsligt så slog blixten ner och jag tror att jag var tveksam till mina känslor länge. Dan var säker på en gång,men jag minns att jag tyckte det var så underligt för jag var inte så där tokkär som jag blivit förr i killar. I Dans sällskap blev jag lugn och trygg och sen så hade vi så djävulskt kul. Mitt innersta älskade honom på en gång och kär....så där fånigt sprittande kär och lycklig blev jag ju längre tid vi var tillsammans. När jag såg honom komma hem,och komma gående så slog hjärtat volter och jag blev t om fnissig när jag såg honom. Han skrattade ofta åt att jag blev så tossig och att han blev glad åt min glädje. Tänk ändå så bra det kan bli och jag tror verkligen på kemi mellan två människor. Varken jag eller Dan var särskilt speciella människor, utan det var kemi,molekyler och timing som skapade vår lycka. Märkligt egentligen men är så tacksam att jag fått möjligheten att älska en annan människa och blivit älskad tillbaka. Långt surr om det....hahahaa. Men jag är på gott humör idag och stolt över att jag kunde fixa och byta en kontakt. Ingen jättegrej och märkvärdigt kanske,men jag är skitnöjd hahaa Ute är det mindre kul....för snön vräker ner och det är full vinter ute. Men jag var mentalt förberedd och tänker att det blir bra. För det kommer att smälta och bli blött och då smälter den gamla snön bättre. Katterna är i alla fall missnöjd och vill absolut inte gå ut och tittar på mig precis som om det var mitt fel,att det snöar !!! Komiskt men jag har köpt lite "ute blommor"idag,som jag tänkt kunde få stå på bron och sprida lite vårglädje. Men det är som sagt inte läge.....men håll ut och krama dig själv och omge dig med positivitet tänker jag. Lätt??? Nej skitsvårt....men jag börjar med att ta en kopp kaffe till.

Imorse när jag vaknade och inte blev väckt av någon av kissarna,så satte jag mig på sängkanten och vickade upp persiennen. En tiondels sekund blev jag rädd,sen log jag och blev alldeles varm i hjärtat. Utanför fönstret promenerade 2 rådjur sakta förbi. Precis det var det jag sökte,när jag ville flytta från stan. Närheten till naturen och även om jag är rädd för det mesta som rör sig i skogen ha ha ha. Så känner jag mig inte så rädd som man skulle kunna tro. Men visst tänker jag på björnar och dinosaurier och rabiesvargar och gud vet allt,när jag får kvällsrundan med Märta. Idag verkar det återigen bli en fin dag. Ganska märkligt att vädret kan skilja sig åt på bara någon mils skillnad. På morgonen och förmiddagen så snöade det men allt smälte bort i samma sekund. På eftermiddagen så fick vi sol och det var en fin kväll. Pratade med dottern och hon trodde jag skojade när jag sa att det var sol. Vi konstatera att det var skillnad och skickade varann kort Hon trodde inte sina ögon när jag skickade en bild grannens gård Där har det tinat riktigt ordentligt och jag älskar att se för varje dag hur det bara försvinner. Jag lagade hyllan som föll ner och kände mig riktigt duktig. Sen så fixade jag i garderoberna och det blev bra och det var inte så mycket som skulle kastas som jag trodde??? Behövde bara fixa till lite och nu är det inte risk längre att saker ramlar ut när man drar upp någon dörr. De där två metallskenorna som satt och skulle hålla upp hyllan,fick jag användning för!!!, Blev perfekta att stödja blommorna med hahahaa. Snacka om återbruk,eller hur? När jag stod där i gardoben så hängde Dans vårjacka där och jag borrade in hela ansiktet i den. Men hans lukt fanns inte kvar där. Men reaktionen blev omedelbar och saknaden slog till hårt. Älskade lillgubben min, så fel att du skulle dö. Du som älskade livet och barn och barnbarn och mig. Jag är en känslomänniska men jag är en väldigt krass och praktisk person oxå. Att Dan är död är inget jag kunnat förbanna någon högre makt,ödet eller varit arg på. Jag har tänkt och skrikt högt: Det var inte så här det skulle bli!!! Men det är inte lönt att förbanna att han fick cancer. Dan sa flera gånger till mig när han såg jag blev ledsen. Vi vet hur det går och vi ska inte fokusera på det utan att jag lever nu. Kommer ständigt tillbaka till: Det är som det är. Men nu tänker jag tillbaka och blir tacksam över att jag just skrivit att jag är!! Nästan hela förra året visste jag inte vem jag var eller kunde beskriva ett dugg om mig själv. Nu vet jag så mycket mer om mig själv och jag har hittat tillbaka och även upptäckt förändringar. För de mesta så är allt okey och ibland jättebra och när 2rådjur promenerar förbi fantastiskt. Jag har vant mig att gå och lägga mig i en tom säng. Jag klappar ibland på kudden där Dan skulle ha legat. Men det är sällan jag gråter mig till sömns. Men ibland så vill jag bara skrika: Ser du Dan att jag kämpar,att jag försöker,att jag kan? Att jag inte får något svar kan skära som knivar. Men försöker då tänka på vad han skulle gjort eller sagt. - Så bra gumman,och sen kramat mig eller Skrattat åt mig när jag aldrig lyckas få något rakt,vare sig tavlor eller sågning. Då blir jag varm i bröstet och känner lycka över att haft en sådan kärlek. Min underbara klumpeduns till make. Han snubblade och spillde och kunde vara som vilken knäppskalle som helst. Men jag älskade honom så mycket,älskade vad han kärlek gjorde för och med mig. Det är lätt att tro att man bara minns de goda sidorna hos en människa och kanske t om glorifierar en person som är död. En del kanske gör det men tack och lov så gör jag inte det. Jag minns honom precis som han var med fel och brister lika mycket som de bra. Vilket gör minnena mer levande och liksom mer nära och lätt att känna. Ja det är inte lätt att vara människa finns det ett ordspråk som säger. Men det är i det stora fel,det är lätt att vara människa om man bara omfamnar livet. Nu blir det femtielfte koppen kaffe idag,sen blir det lite disk och bäddning och kanske läsa lite i en bok. Skall sen till Bergsboda och de på när sonen bränner mer skrot. Leta efter någon maskin som kan såga bräder,för jag kan inte handsåga utan att det ser ut som en EKG kurva. Tror att pappa säkert haft någon cirkelsåg liggandes någonstans. Sen blir det uppvaktning av S som fyller år. En trevlig dag helt enkelt. Lev väl.

Tur att jag hade hunnit stiga upp,för hade det kraschat när jag sov. Då hade min första tanke varit Siv!!!! Att hon rivit ner något stort. Men det var tur i oturen för jag stod precis framför och kunde fånga det mesta. Hyllan i skåpet gav upp och formar och skålar for ut. Bara en glasskål gick sönder,men det mesta kunde jag "stoppa" med knäna. Tycker inte att det var överfullt och tungt,men det är ju gamla fästen. Så min plan är att försöka fixa med något annat fäste. Eller sätta fast en list istället. Om Dan funnits så hade han blivit väldigt upprörd och sett över alla hyllor och skruvat fästen så att en vuxen man hade kunnat hänga i krokig arm där. Idag kommer det snö och blåst!!!! Enligt väder rapporten. Jag fick från pappas hus en sk kinamatta. Den är stor och jag har lagt ut den i snön och om det nu kommer snö på ovansidan så är väl det bara bra. Min mamma la alltid ut mattorna i snön,för att liksom "tvätta" dem. Minns att mattorna var så kalla och speciellt ryamattorna som nästan hade frusit. Har intagit mental försvarsställning inför skitvädret och tänker att det är bra för snösmältningen. Den här snön kommer fort att smälta och blir vatten som är bra för då smälter underliggande snö bättre. Är glad att jag packade bilen igår med allt skrot från altanen som skulle kastas. Nu är det bara jox kvar som skall till friggan eller till förrådet. Igår så var det en massa tranor nere i viken som trumpetade,de har väl gjort paus inför flygturen vidare till slätter och inlandet. Har inte ens tänkt tanken att de skulle finnas härute vid vattnet. Nu börjar vinden ta tag i träden och enstaka snöflingor börjat falla. Kissarna är ute och jag måste ta fram dammsugaren och ta bort eventuella glasbitar som är kvar. Ojdå på några sekunder så blev det enstaka till fullt snöfall!!! Wow så fort det gick. Blir i alla fall en hemmadag idag, ska vattna blommor och kanske rensa i garderoben. Gjorde det när jag skulle flytta men tycker nog att jag kan fylla en påse till. Ibland saknar jag ett inneförråd. Har ju verkligen behov av plats till sådant som jag inte använder jämt men vill ha nära. Har tre stora plastlådor med garn,papper,pyssel,stickers och ännu mer papper och sådant jox. Så förhoppningsvis så kan jag tillskapa lite mer plats för tomma matlådor och sådant som inte ryms i köket. Vinter/sommarkläder tar oxå en hel del plats. Djurmaten i säckar förvarar jag där oxå och elgrejer såsom sladdar och gud vet allt. En kakställning och leksaker när småbarnen kommer och en potta!!! Egentligen så är det travat på varann allt möjligt. Får se om jag Ids.....,har öppnat garderobsdörrarna några gånger förut och bara gett upp inför synen hahahha. Dans kläder skulle aldrig ha rymts om han levat i alla fall. Nu krafsar Sivan och vill in från ovädret. Lev väl

Solen lyser så vackert men fortfarande morgonkyligt ute. Märta löper nu och kissar flera gånger precis som en hanhund. Hon blöder i princip inget alls och en enda liten droppe har jag sett. Igår var jag till VDC och ville kolla upp min misstanke om kärlkramp!! Tack gode gud att det inte var något på tok alls med hjärtat. Det visade sig att jag har bröstmuskeln inflammation!! Skönt ändå och en lättnad. Så konstigt ändå hur det kan vara? För ett år sedan så kämpade jag för att orka leva vidare och nu blev jag istället lite orolig över hjärtknas. Samtidigt som jag minns budskapet från Dan när jag pratade med mediumet. - Jag får vänta länge på dig. Så jag vill tro på att vi möts igen,även om jag tror att "livet" däruppe inte alls liknar vårt. Jag fyller mina dagar med allt möjligt och igår blev jag klar med stolen som jag fick jobba hårt med för att ta bort all skit och olja in flera gånger. Är så nöjd med resultatet och t om sonen blev lite impad. Var på Ur och Penn och köpte en klocka som har liksom ett armband som man bara drar av sig. Lättare att ta på och av när jag ska jobba. Men fastän den var billig så vill jag ju att den ska funka hahaa. Höll på att missa läkarriden innan jag märkte att den stod stilla. Så jag måste tillbaka och fixa batteriet vilket känns lite drygt. Saknar honom,saknar det vi hade och saknar mitt liv. Det mesta flyter på och det går riktigt bra och årstiden hjälper enormt. Att se snöhelvetet försvinna är liksom vederkvickande för själen. Men tanken på att min bästa tid är bakom mig gör ont. Att jag aldrig mer får en kram av honom,att aldrig mer få skratta åt hans dåliga skämt. Att det var och att det inte är nu. Det finns alltid i mig, även om det mesta är och går bra. Min sorgetid är över tror jag. Svårt att förklara men sorg,känner jag inte längre. Även saknaden har bytt "ansikte". Nu är jag oftare ledsen för min skull. Saknaden är på ett helt annat sätt. Nu när jag är hemma så mycket så "jagas"jag oftare av tankarna på att nu län aldrig mer kan bli som förr. Ingen att pladdra öronen av,utan istället är de enda ord jag säger på en hel dag vara: -kom då Märta,nu går vi ut. Att hålla nedstämdheten och det negativa borta kan verkligen vara ett heltidsjobb vissa dagar. Men i det stora hela så är allt okey och jag försöker se positivt på livet. Längtar efter gemenskap och att få träffas och ha trevligt. Är tacksam över alla fina runt mig och min djurfamilj. Just nu är katterna ute och storkisse fångar småmöss och lägger på bron. Luckan har jag stängt för in vill jag inte ha hans byten. Nu blir det en kopp kaffe till. Lev väl

Verkar bli sol om än uppblandat med lite moln. Gårdagen blev lika bra som jag trott och är så tacksam över att S hjälpte mig med att flytta ner TV:n. När A och H var går så visade jag trappsteget på bron som är så litet att det finns risk att trilla ut istället för att gå ut som vanligt. Jag var så inställd på att jag skulle måsta bygga om hela bron. Då sa H -Det kanske går att ta bort,det där översta!!! Hade aldrig ens tänkt tanken på att det skulle vara ett alternativ. Så igår så tog S helt sonika och skruva loss och rev det!!! Toppen och kalasstämning skulle jag vilja säga. Lite högt "utsteg"som jag måste vänja mig med,men hellre det än att rasa utför. Jag satte upp lampetterna och gjorde min gammeldags hörna. Men hade inte klammer eller vad det nu heter som man sätter fast sladdar med på golvlist. Så det skall införskaffas och även lampor som i inte lyser så starkt. Tycker det är betydligt svårare att köpa glödlampor nu än de glödlampor dom fanns förr. Sen skall jag ta ned påskpyntet....som inte blir så arbetsamt,då jag endast har den här .. Igår var dessutom den bästa dagen på flera veckor.nät det kommer till smärtan i armen. Var faktiskt en toppenkänsla och ingav både tro och hopp och skönt att slippa ha ont. Har en gammal skruttig pil som jag skulle vilja ta bort. Älskar ju träd,men just pilar skräpar väldigt mycket och dessutom så ser det inte så fräscht ut. Har oxå sett hur mycket det tinat nu under påsken😂 trots att det inre varit överdrivet varmt. Just nu är det en underbar årstid och lika härlig som jag längtade efter i hemska snöiga januari. Nu skall jag dricka lite kaffe och strax gå på morgonprommis med Märta. Lev väl.

Igår var en toppendag. Ska försöka skriva fastän Siv ligger som en boa runt halsen. Hennes favorit plats är dock att ligga på axeln. Hon är en riktig goseknop och världens bästaste på både hyss och gos. Tog ett kort på Märta häromdagen och det ser verkligen ut som om hon är less på det mesta. Fick besök igår utav de goaste av vänner och det var så mysigt. Sen så började jag att skura upp stolen jag hittade ute i pappas förråd. Många lager av skit,men så fin den börjar bli. Det är "metallskor"och de fick Jag gnugga som besatt innan jag fick fram kopparen. Nu ska den bara kläs om, och hitta passande hjul under benen. Kan nog bli knepigt att hitta,när stolen är så gammal. Tog även med mig ett par lampetter som i princip var svarta. Där fick jag ta en gammal tandborste till hjälp,för att få den hyfsat ren. Så kul för när jag var liten då hade vi ett par liknande hemma dom min syster fick. Så att jag fick ta dessa gjorde mig glad.

Min mamma brukade kalla påsken för ägglossning och om ägg så sa hon tuppskutt. Märkligt men jag står min mamma närmare nu när hon är död!! Jag har ju fått meddelande från henne från mediumet som jag nämnt tidigare. Min mamma och jag hade en märklig relation och jag kan förstå och förlåta henne. Nu pratar jag ofta med henne och det finns glädje nu. Måste visa hur jag släppt på alla regler. I alla fönster finns nu plats för djuren att sitta och titta ut. Tänker att det är okey för de verkligen älskar att sitta och ligga och kika ut. Nu är det ännu för tidigt för Märta, så hon sover... Men hon är beredd när någon går förbi och skall till postlådan för att hämta post eller morgontidning. Idag skall jag fara till pappas hus och ta med mig fika och ta med mig hem lite glas och grejer som pappas fru inte vill ta med sig till sitt nya boende. Hon bor nu i en jättefin och ljus lägenhet med utsikt över hela stan. Är så glad för hennes skull. Sen har jag på listan att tillskapa lite mer plats och ordning i skåpen på toaletten. Har märkt att krukor tar en jäkla plats. Ibland har jag mycket krukor och ibland är alla i bruk. Har just nu mycket krukor och jag vill inte ställa ut dem i förrådet. Men har en plan att kanske kunna förvara dem ute på altanen. Ja altanen.....suck. Den är full med grejs som skall till friggan,förrådet och sådant som skall slängas .Men det är fortfarande mycket snö för att kunna bära bort allt. Men kliar i mig av otålighet att få börja skura och tvätta allt som skall målas. Men måste vänta på att det blir varmare,så minst en dryg månad till. Men skall fixa färg så det finns hemma,när det är dax. Men nu tinar det fort så först står rensning av altanen först på listan. Ska bli kul att se tomten ,för allt såg kaosartat ut i oktober när jag såg det. Men jag vet att det är mycket som skall brännas och rensas. Kommer inte att bli klart i år tror jag. Vill oxå ta bort sly så jag får lite utsikt ner mot viken. När allt växer så vete sjutton om jag ser vattnet och det skulle jag gärna göra. Nu skall jag bege mig. Kram och trevlig ägglossning

Tänk på den tiden Långfredag verkligen var långfredag. Var inget bra på varken radion eller på TV:n Man fick heller inte gå till en kompis och dagen var låååång. Nu är det andra tider och det mesta är som en vanlig söndag. Tror dock att det kan vara lite bra att ha det lite tråkigt ibland,så att man uppskattar det roliga mer. Fick några grejer från pappa igår. De här porslinsgrejerna är så fulfina, och jag blev glad. Pappas fru trodde han fått dem från något jobb för länge sedan. Vet bara att jag sett dem hela mitt liv hahaaha. Skall senare ta reda på lite andra grejer oxå, vid tillfälle. Nu är pappas lilla hus "äntligen" sonens. Precis som pappa ville och det känns så bra. Nu har visserligen sonen riva hela skiten och pappa hade nog varit väldigt frågande. Han brydde sig inte om det var lite fuktskadat,snett och lagat med silvertejp. Har varit lite tung i tankarna ....saknar mitt gamla liv. Ganska meningslöst då det aldrig kommer tillbaka. Saknar det jag hade, kärlek,gemenskap,skratt och samtal om allt och inget. Jag kan alltid ringa och fråga någon när jag inte vet eller inte har en aning om något som jag undrar om. Men när man är två så kan man bara vända på huvudet och resonera tillsammans. Det är oftast småsaker det handlar om, tex oljelampan fortsatte lysa trots att jag fyllt på olja!!!! Enligt service boken skulle man kontakta verkstan!! Tack gode gud för google!! Som sa att det kunde ta ett tag innan den släcktes....och till slut gjorde den det. Ibland så känner jag mig så stark och att jag kan och ska lära mig och lite djävlar anamma. Men känner mig oxå övergiven av....ja av livet,eller ödet. Har ingen aning, känner bara känslan och att det är jag som måste hitta en mening i allt . Det går ofta bra att bara tuffa på, men plötsligt kommer det över mig. Det kan vara en låt på radion som får mig att minnas....de bättre tiderna. Att känna att min bästa tid har varit,är en tung känsla. Kan kännas så motigt att fortsätta framåt och söka glädje och livsglädje. Tur jag har de här sötisarna och Sivan .Ska åka upp till stugan och hämta lite grejer dom är kvar där b la takräcket till bilen. Tanken är att jag skall sova över....men är osäker om jag vill. Har i alla fall något kul att se fram emot,för jag är bjuden på påskmiddag hos M och ungdomarna kommer oxå. Så mysigt och något jag verkligen blir glad över. Nu krafsar katterna på dörren så det är väl bäst om jag går och släpper in dem. Glad påsk

Jag lovade ju att berätta något om vilka spännande saker som händer hemma hos dottern. När jag och dottern var hos mediumet i höstas. Så sa hon både till mig och till dottern att Dan var och tittade till lilla L. Det var inget som förvånade oss då Dan och lilla L hade en kontakt som jag aldrig haft med honom. Det fanns något speciellt mellan de två. Hon hade även sagt att L ser Dan och att han då blir så glad. Att barn och djur brukar kunna se andar har jag hört förr och inget som förvånar mig då de inte är lika "förstörda " som oss vuxna. Till saken hör att L oftast alltid är glad och skrattar mest hela tiden. Så lite svårt att se men ibland har vi undrat, då han kan stanna upp och skratta så glatt och sen springa iväg som om han blir jagad av någon, skrattandes som ett barn som leker med någon. Men åter till när vi var hos mediumet, så när vi skulle gå, så sprang hon ifatt dottern och sa: -Vänta så får jag stänga dig. Jag stannade och blev lite förvånad, för jag visste ju inte då vad de hade pratat om. Hon la sina händer på dottern och sa att hon bör lära sig att "stänga av".Sen gick vi mot bilen och i bilen så berättade dottern att mediumet sagt att L kunde se Dan och att de kunde leka tillsammans!!! Dessutom så var dottern väldigt andlig och att hon borde utveckla den sidan. Att hon kunde kontakta mediumet när hon kände sig mogen. Vi skojade om det hela och sen fortsatte vår resa och allt glömdes bort. Men nu händer det saker helt plötsligt hemma hos dem. Tycker det är så vackert att se på och hon har spelat in en hel hög med filmer på vad som händer i lilla L:s rum. Hon ringde mig sent en kväll men jag hade somnat så det var först dagen efter som vi pratade. Hon sa: Mamma det är något konstigt i L:s rum???? Vi trodde det var malar eller en massa konstiga flugor, men det finns inga därinne??? Till saken hör att de har en nattkamera inne i hans rum. L är ju gravt autistisk och sover inte så mycket och de vill gärna ha koll på honom nattetid. Jag såg filmen och nästan skrek - Det är ju orber!!!! Orber sa hon vad är det? Jag är ju intresserad av det andliga så jag har både läst och sett på tv om dessa fenomen. Här är en liten förklaring om orber: Orbs är en slags ljusklot. De är den vanligaste spökrelaterade anomalin som fångas på film. De varierar i ljusstyrka, färg och storlek, kan vara nästan helt transparenta eller så gott som solida. De kan hovra på ett ställe eller flyga runt med blixtens hastighet i ett oregelbundet mönster. En Orb är en energi/ande från en annan frekvens/dimension. De är livsformer som kan vara den mänskliga själen eller kvarvarande energi från de som dött och lämnat sin fysiska kropp här på jorden. Andar föredrar ofta att gestalta sig i form av en Orb för att det tar mindre energi än ifall anden skulle gestalta sig som en avbild av sitt gamla jag. Ju mindre Orb, desto mindre energi. Vårt öga ser inte på samma sätt som en kamera. Ögat uppfattar ofta en Orb som en ljusglimt eller en blixt, medan en kamera fångar en tydligare bild av den andliga entiteten. . Katter och hundar har ofta lättare än människor att uppfatta dessa fenomen. . De kan synas som ljus som flyter genom luften, som såpbubblor eller starka ljusstreck. Äkta orbs Ju ljusare, desto bättre. Eventuella spår av rörelse tyder på äkthet. Många på samma bild är troligtvis damm, speciellt om de överlappar varandra. Äkta Orbs har ofta ett litet skal (som en cellvägg), och textur. Svårt kanske att se på bilderna.men man kan tydligt se att det liksom är små ringar. Det är flera stycker med olika ljusstyrkor och ibland stannar de vid L och han tittar upp. En del svävar bara runt och andra studsar liksom fram och tillbaka. Dottern har gått in där men kunde inte se ett dugg. Efter någon dag så blev vi lite fundersam om det var något "elände" de fått in i huset eller om dottern liksom "dragit" dit dem och kontaktade flera medium. Men alla sa att orber "alltid" är vänliga. Det var ju skönt att höra...puh . Nu har vi kontakt med mediumet och hon har berättat för dottern hur hon "stänger" ner sig. Men aktiviteten i L rum är lika aktiv nu oxå. Tycker allt är så fint och tydligen så är L:s skyddsängel dotters farmor, men som vi fått förklarat så är även Dan där. Så häftigt och vackert på något sätt.