Söndag tredje november
Tycker att november är en tråååkig månad. Vi får se hur det blir denna gång...Det är precis samma känsla i februari. Det kryper fram behov att förändra ex hårfärg, soffa,gardiner,tapeter ja listan kan göras lång. Än så länge så är det inget sådant ryck ,men jag är beredd. Vi ska på fest av den finare sorten nu i november. Det är genom makens jobb och jag vet inte riktikt vad jag skall ha på mig. Klänning tror jag att jag vill ha, men det är inte lätt till min kroppsform att hitta ngt som inte liknar indiantält. Det är inte lätt att vara designer till mina storlekar. Ofta är det nog bäst om designern som ritar kläderna är stor själv och vet vad som passar. Men de flesta är nog av den teorin att vi gör det bara större!!! resultat: tält....Oftast är det mer kroppsformade kläder som blir bäst om man är överviktig, inte stora tröjor. Men det är värst med de designers som själv är överviktig och agerar efter tron. Jag är stolt över min kropp och den skall passa i allt och gör kläder som är helt vansinninga i både form, mönster och ja det är för mycket av allt. Sen så tror jag att de är ett fåttal människor som är nöjd med att vara överviktig.
De som säger så ljuger, då idealet säger ngt annat precis överallt. Personligen skulle jag gärna vara mindre och kunna köpa kläder överallt i precis varenda affär och inte på två ställen som det är idag. Men jag har förlikats med mig själv i den frågan. Vi har gjort bokslut jag och min kropp och hjärna. Så länge jag inte har ont så är det ok och inte värt energin att klandra och späka själ och kropp. Det har kommit så långt att vissa dagar bryr jag mig inte alls och är rätt nöjd med mig själv. Hur många kan säga det??
Nöjd var vi oxå igår när vi kom hem från äldsta flickan med familj. Vi kurade upp oss i soffan, så mätta och belåtna. Vi hade massa smaskens hemma men vi var så mätta att vi orkade inte ngt mer. Hon hade gjort så god mat och jag skulle gärna ha ätit likadant idag. Vi såg en film tills mitt inatten. Helt vansinnigt egentligen då vi kanske skulle läst lite mer på filmens baksida....
Jag gillar ju katastroffilmer och på denna stode det att det var som en ny skyskrapan brinner. Men den visar sig vara en koreansk film.......väldigt välgjord men med de typiska överdrivna karaktärerna. Tänk skådespelarkineser i en dålig actionkarate film, blandat med fantastisk teknik....ngt var fel hahahahaah De uppför sig som i gamla stumfilmer så där överdrivna grimaser och att känslorna skall liksom ses i ansiktsmusklerna???? Men vi höll ut bara för att det var så konstigt. Nej nu har jag annat att göra och kan inte sitta här och babbla. Vi hörs...