myma.blogg.se

Just nu själv då mina "gäster"farit till S i Kroksjö. Tänkte dammsuga av golvet för det har fått en vecka sedan sist!! Ser faktiskt förfärligt ut,men jar tänkt att städa kan jag göra i resten av mitt liv,men nu är flickorna här och då ska jag bara slappa och vara med dem. Det är/och har varit så härlig vecka med sonen och hans fina familj. Imorgon ska de fara till R:s föräldrar ett par dagar och sedan möts vi till helgen igen ett dygn innan de vänder söderöver. Usch vill inte att de ska fara så långt bort igen....suck

Igår uppvaktade vi L som fyllde år,så kusligt stora de är nu mina äldsta småhjärtan. For dock hem tidigare då det skar i hjärtat av tanken att Dan skulle ha varit där...han skulle ha retat sin dotter och brottats och småboxats med sönerna. Barnbarnen hade han killat och kastat upp i luften. När ska det sluta göra så ont? När jag är med familjen och Dan inte är där? Antar att det med tiden lättar. Är inte ledsen för inte han är med mig,utan för att jag vet hur mycket han älskade att umgås med barn och barnbarn och att han inte får vara med och krama dem och inte får känna småflickornas kramar och sjunga och leka med dem  Att de inte får lära känna honom och att de inte kommer att veta vem han var. Den viktigaste personen i mitt liv, kommer de aldrig att få veta vem det var. Så fånigt,men det känns fel.

Men för övrigt är det så skönt att vara ledig och fri och så mysigt att bara vara. Var på stan igår och fikade och gick bara omkring och det var mysigt att leka turist i sin egen stad.

Imorgon ska jag nog in till staden och kolla in Mio möbler, inte helt säker men har fått en fix ide om en annan soffa!!!. Vill ha en utan lösa kuddar!!! Blir tokig på lösa kuddar. Alltid oordning och "nerlegade" av djuren. Egentligen onödigt då jag inte har något tjusigt hem i övrigt att det skulle spela ngn större roll. Men det är så jädrarns irriterande. Nu ska jag börja stöka lite här hemma och den gå ut på bron och filosofera lite. Lev väl

 

Första semester dagen!!! Wow vilken känsla och få lön på det gör det ju till dubbelwow!!!

Helgen var tung...usch så slut jag var igår afton. Sjukdom och timvikarier och boende som blev sjuka och en fick fara med ambulans..... Denna sommar har det varit en guds försyn att jag har börjat tidigare de flesta dagar och att en av nattarna har påbörjat morgon jobb. Allvarligt?? Hade varit kaos annars.

Hursomhelst så är det stor lycka här hemma nu. Sonen m familj är här!!! Och jag får vara med småflickorna. De är så fina och duktiga och kloka att jag vete tusan hur de gjort för att få så fina ungar? Jag njuter av att få ha dem här :)

När det gäller mig själv så är det officiellt nu om någon undrar? Jag är ....en tant haha. För nu har jag börjat prenumenera på Västerbottningen ha ha ha

 Har klippt gräsmattan och duschat och ska snart gå ut och plocka lite ogräs. Min ena tomat har brutits av!! Blev helt enkelt för tungt. Jag har ju inget större erfarenhet av tomatodling,så nu har jag lärt mig att det går fort när de växer och de behöver stagas upp. Känner mig alldeles prillig på något sätt, att jag äger min tid!!

Jag har "pratat" med Dan och sagt hur mycket jag hade velat att han var hos mig nu och jag fick krama honom av glädjerus. Hoppas att han finns i en andevärld och hör och ser mig i alla fall. Min finaste lilla gris..,saknar honom extra mycket när det händer något roligt. Han blev alltid så glad när jag var glad. Min lycka var hans lycka. Helt otroligt vilket fantastiskt liv jag haft. Det värmer i hela kroppen och tårarna rinner av tacksamhet när jag tänker på hur fint jag haft och hur mycket jag älskade honom. Svårt att förklara hur det tröstar och inte gör mig ledsen och ha en känsla av att ha förlorat det.  Så känner jag absolut inte. Däremot att ha förlorat någon att dela sitt liv med,någon att småsprata med, skratta med det är mycket svårare än jag hade anat. Nu ska jag först gå en längre prommis med Märta....tråkigt för mig och roligt för henne hahaah. Sen ska jag fortsätta njuta av första semester dagen.

Jajamen har tagit tummen ur arshlet och har torkat av alla köksskåp och rensa kylskåpet.

 Och som bara förstår att man behöver få "kräkas"ur sig då känns det bättre. Därför skriver jag att jag saknar Dan så mycket att jag tror att jag ibland inte kan ta ett till andetag. Känner mig så falsk ibland när jag träffar Barnen och familjen och ler och skrattar och när de far så gråter jag hejdlöst,därför Dan inte var med. Tror att de kanske skulle bli orolig eller själv bli nedstämda eller så är jag oxå lite rädd att släppa ut det "onda". Det är INTE för att jag vill få medkänsla eller massa pepp. Det skulle vara jättejobbigt och inte något jag vill ha. Min sorg är personlig och intim och något som är helt naturligt och normalt. Krocken består av att jag liksom spänner mig och blir trött och orken tar slut fort. Får så knäppa tankar att de tror att jag är som vanligt.....att jag inte saknar honom så mycket som jag gör och att jag kan och orkar allt. Det knäppa är att det är ju det jag ger sken av.....att allt är bra. Jag vill liksom inte oroa dem eller bli ett föremål för att de ska känna sig tvungna att fundera hur jag har det. Jag vill att barnen skall ha det bra att båda mina och Dans barn ska få det bästa av det bästa och att jag kan hjälpa dem med allt jag kan.

Så snurrigt och vimsigt det blir i mina tankar ibland,även om jag förstår att det jag känner och upplever är inget konstigt eller udda . Det är som det är....

Älskar min familj och de gör mig glad. Men jag saknar Dan så in i helvetet. ..att få tala om hur kul det ska bli att M med familj kommer hem till Umeå . Hur glad jag är för L assistans, hur söt E var i sin klänning. Hur många fästingar jag plockat av kisse. Vad vi ska äta till middag och hur härligt vi ska ha på semestern. Att få sitta ner och ta ett glas vin en vanlig kväll. Allt som är vardag en trist vardag.....skulle ge allt för en timme med honom.  Nej det är inte sant....skulle inte vilja tappa honom en gång till. Nåja mittnliv är ju inte såhär grått och eländigt hela tiden. Just nu mer som en del i mitt liv. Hur länge? Det vet jag inte men ser jag tillbaka så förändras sorgen och saknaden över tid. Ibland så suger det bara. Lev väl

Nu är det 3 arbetspass innan semester. Hela jag längtar tills söndag eftermiddag då jag går hem i 4veckor. Samtidigt finns den obehagliga oron över vad som händer efter semestern!!? Var kommer jag då att hamna? Vilken avdelning? Försöker vara glad och tacksam över att jag fortsatt kommer att ha jobb. Men avskyr tanken på att tappa mina arbetskamrater och de boende och de rutiner som jag kan. Usch men jag ska verkligen försöka slappna av och inte låta oron helt ta över semestern.

Igår fick jag sluta tidigare! Hade berättat att det skulle vara kalas hemma hos mig och jag hade kommit in tidigare på morgonen så de tyckte jag skulle få gå. Den lilla söta gullfisen E var så söt i ny klänning och var så glad över alla paket hon fick av hela stora familjen. Hon är så liten i kroppen att hon ser ut som en liten docka och är en så go unge.

Upptäckte att det fanns ett getingbo i mitt "garage" det hade helt enkelt ramlat ner på biltaket!!!!. S som är en modig en backade ut bilen och körde tills boet ramlade av och sen tog han vattenslangen och sprutade i taket tills getingarna som satt i taket, skingrade sig. Huvvaligen det hade jag aldrig vågat. 

Nyss kom storkisse in efter att ha varit ute inatt. Han gick direkt och la sig i sängen,utan att äta. Antar att han har försett sig under natten med några stackars möss. Köpte förra veckan rosor på halva priset och de är fortfarande fina. Det är som ett lotteri,för det händer ofta att dyra buketter vissnar fort.

 

Nu har jag bara 6 dagar kvar tills semestern börjar. De dagarna brukar vara tyngst minns jag,från tiden med semester hahaaa.

Blev klar igår med tomten!! Så nu kan den läggas bort till den tiden är här 

 Fick ett skatte föreläggande i fredags!!! Där det stod att deklarationen för 2020 inte var inlämnad för Dan!! Om man inte deklarerade inom 14dagar blev det "böter" okey tänkte jag,då loggar jag väl in på skatteverket. Men får finns ju inget!?! För det är ju ett dödsbo,med flera ägare. Alltså jag och Dans barn, och det var ju skickat till hans adress! dvs Röbäck och den hade det valsat runt och var långt bortom 14 dagar.  Dessutom känns det extra dumt för deklarationen avser 7 dagar 2020 och summan 0. Nu var jag ju extra orolig eftersom jag personligen är ansvarig för hans skatt och skulle då få betala "straffavgift" trots att inget skulle deklareras!!

Ringde skatteverket och satt i kö...länge. Förklarade läget och det var ingen fara. Skulle skriva att jag som dödsboansvarig inte fått brevet i tid, eftersom jag flyttat. Puh...skönt att det gick att lösa.....eller??? Nope....vi bor i ett byråkratland!!! Då visade det sig att visserligen slapp böter. Men att Dans adress måste ändras?!? Men hallå...han är död och har verkligen flyttat från Röbäck. Nu måste jag ha en ny fullmakt från Dans barn! Har sen tidigare en där jag företräder dödsboet för deklarationen. Men nu krävdes det en fullmakt på att Dan har flyttat till Sörmjöle?? Så absurt..så infantilt idiotiskt. Om inte så kan det bli böter likt förbannat. Alltså tänk på alla kvinnor som inte har samma fina särkullsbarn som jag. Hur djävulskt skall det kännas? Så nu måste barnen skriva på en fullmakt på att jag får ändra adress på deras pappas dödsbo. Det river i hjärtat,som är svår att förklara.

Förhoppningsvis går det att lösa smidigt, om jag skriver den och de skriver under, och jag skickar in inom 14dagar.

Hur som så var det kyligt nu på morgonen och det krävdes kofta för morgonröken. Vilken tempskillnad och ovant att frysa lite.

Är väldigt påverkad av dotterns situation just nu. De håller på att rekrytera personal och nattetid har de 5vaken timmar. Sanningen är att han sover ca 3 timmar och vaknar vid 23 tiden och någon måste vara vaken med honom hela tiden. Senaste veckan har det nästan krävts 2 stycken nattetid. Både dottern och hennes man är helt slut och nu har dessutom M fått nattångest och igår fick hon panikångest mitt på dagen oxå. Hon var så rädd att bli uppsugen av tredje ögat!!! Tydligen något hon läst om och uppfattat som farligt. Enligt legenden om tredje ögat så ska det vara visdom och ngt positivt. Men hon var rädd att det skulle vara farligt!

Hela familjen är helt slut pga av sömnbrist och deras djävulska liv. Jag kan dessutom inte hjälpa dem alls!!! Annat än att ta Ruth några dagar. När det är en sådan här period,så får hon inte den uppmärksamhet som hon behöver. Men det dummaste är att M ropar efter Ruth och Ruth är den som hjälper bäst mot hennes ångest. Detta tär på mig oxå. att se hur de liksom är helt slut och mitt i allt är det en liten pojke som de älskar och måste skydda.

Jag skulle helst bara vilja skrika och ringa socialtjänsten och kräva hjälp. Suck ...så jobbigt det kan vara ibland att vara människa.

 

 

Minns inte sist det blåste!?! Inte hårda vindar men i alla fall så att det vajar i trädens grenar. Tempen är betydligt svalare oxå. Inatt var det åska och regn,men det tycker jag är mysigt. Kanske häxan i mig som får energi av blixt och dunder haaha.

Har tagit fram ett syprojekt som jag började med för flera år sedan och är nu nästan klar med tomten. Jobbade mest hela dagen och nu på morgonen och det känns bra att få den klar till denna jul!!!

 

Ska måla fönsterblecken igen och senare idag, fara in till staden och köpa hundmat och en bastmatta att ha under bordet på altanen. 

Kanske förbi en sväng till Bergsboda och hälsa på och de hur det går med altanen som sonen bygger. Han väntar på ett spabad och en dörr och sen är nog lilla huset klart. Nu över sommaren bor de där i huset. Väldigt spartanskt,men de är ju mest ute och jobbar. 

Nu är det drygt en vecka kvar tills sonen med familj kommer hem till Umeå för några veckor. Så jag längtar efter den dagen de lämnar Göteborg och kommer "hem"  

Nu är det 2 dagar sedan jag drog fram dammsugaren och tänkte göra ett litet städryck!!! Men har liksom inte fått "inspiration"att ta tag i det hahaa. Kanske imorgon innan jobbet,??? Eller så inte hahaa. Äsch så länge inte dammråttor försöker ta över så skiter jag i det. 

Har fått en fingerborgsblomma av en granne,som jag planterade igår. Men måste staga upp den lite för den är lite "ostadig "tills den liksom har vuxit fast. Den är en giftig blomma och kallas oxå Digitalis, smaskar man av dom så blir man inte långlivad. Kommer ihåg ett avsnitt av  i Midsummer,där mördaren förgiftade sina offer med te av Digitalis. Så vem törs komma och dricka te med mig???  Nå ni kan vara lugn ,är inte så mordisk av mig. Är nog en ganska snäll människa. Försöker i alla fall vara det,då jag tror på karma. Sen är jag en dubbelnatur som både kan vara pragmatiskt och ta det som det kommer och ända vara kontroll fixerad. Fy så less man kan bli på sig själv ibland hahaa. Har alltid haft funderingar på smått och stort och är man ensam så har man mycket tid att fundera och problematisera,vilket jag försöker hålla i schack. Lätt?? Absolut inte och ibland måste jag bara ta mig själv i hampan och skaka till och säga:Sluta nu och gör något vettigt, istället för att sitta där och grubbla.  Kan ägna timmar åt att fundera på hur jag ska leva som pensionär,ekonomiskt och livstilsmässigt!!! Jamen hallå? Så fruktansvärt dumt!! Kan vara död och begraven,eller ha flyttat sju gånger,flytt från ett bankrån. Eller bara ha det bra. Lönt att fundera över sådant och det krockar med min dubbla personlighet att samtidigt leva här och nu och ta det som det kommer. Som sagt....ibland spyless på mig själv. Men jag tror att de flesta dras med att stundtals vara less på sig själva, kanske en del av utveckling och att vara människa. Tror inte kisse eller Märta har sådana funderingar i alla fall. Äsch nu ska jag sluta babbla och göra klart tomterackaren. Lev väl

 

Jösses Amalia så kvävt det är idag. Har varit ute och rensat bort lite ogräs och målade tidigt imorse fönster blecken. Jag är inte så pedantisk.,tack gode gud för det. Lite ogräs (läs mycket) stör inte mig. Håller bara bort det värsta och gillar när det är lite sommarängskänsla i rabatten.

Fick några smultron till filen oxå

Efter jobbet for jag och fikade på kyrkogården och det var en lika vacker dag som förra året. Två koppar med fika,så klart. Men av ganska naturliga skäl så var det bara jag som åt och drack haaha. 

Kändes så fint och mysigt och tror det ska få bli en liten tradition. 

Hämtade Märta i Yttersjö och tog med mig yrvädret Ruth hem. Hon är så fin men hopplös på att skälla,åt .....ja det vet hon inte ens själv alla gånger.

Men jag går omkring med en sorgsen känsla och tårarna kommer lire då och då.

Pratade med S och hon hade varit till "vårt" medium i morse och det var så fint,sa hon. Men hon sa oxå att "Dan"hälsade till mig och ville ge mig en bukett blommor. Han satt ofta i soffan bredvid mig och uttryckte hur orolig han var för mig. Att jag var ensam och inte hade kommit vidare att jag inte släppt honom. Han sa flera gånger att jag måste hitta en annan man som kunde "ta hand om mig" de sista månaderna. Jag tycker jag kommit mig upp ur det djupaste av hål och kämpat mig till ett liv. Ensam? Javisst känner jag mig ensam,så otroligt ensam ibland att det gör ont. Men jag saknar honom,min fina livskamrat. Der har bara gått 1 1/2 år, inte är jag redo att ens ta i en annan man. Jag älskar ju Dan!! Inte kan jag släppa?? Jag törs inte släppa,  saknaden och vår tid och minnen är ju det enda jag har kvar. Minnen av närhet,ömhet och skratt och kärlek, lever i mig så starkt. Jag är istället så rädd ibland att förlora minnena av hur det kändes att ligga i hans famn. Jag har glömt hans doft, vet bara att jag älskade den.  Att jag är ledsen nu är oxå en reaktion som påminner om irritation och en smula ilska. Varför kan jag inte känna honom,drömma och få sk tecken? Han borde veta hur mycket det skulle betyda,för mig. Men den korkskallen tror kanske att jag lättare skulle "gå vidare" om han inte gav sig tillkänna? Ja herre gud så knäppa tankar och känslor man kan få och gå omkring med. Tror inte att det här känslosvallet går över förrän jag både gråtit ordentligt och gjort mig av med all "lessenhet"  Ska faktiskt säga att det kan vara så skönt att gråta riktigt ordentligt och t om tycka lite synd om sig själv.  Det är okey och man känner sig lättare i själen efteråt. Tror jag ska göra det nu...gå ut och lägga mig i soffan på altanen och fulgråta. Sen kanske se någon bra serien på TV och ta en coca cola och ha det bra,med alla djuren. Lev väl

Jisses så kvavt och varmt. Har precis duschat.Men vete tusan om inte jag är lika svettig igen. Var på jobbet ca 6.20 imorse och körde igång med dusch och magar på en gång. Magar innebär att vi ger microlax till de boende för att de ska tömma tarmen. Det är viktigt,för annars blir de fort oroliga,och nästan sjuka. Märkligt att det blir så när man blir äldre,att magen mer styr,välmåendet. Kanske gäller alla förstås,när jag tänker efter. Men vi kan ju röra på oss och liksom sätta igång maskineriet på ett annat sätt. Nog om det hahaa

Har lyckats skruva ihop garderoben och hyfsat fått ordning i friggan. Måste såga till fler hyllplan för det följer bara med 1 och jag vill ha 2till. Fålla gardinerna är oxå ett måste,för de var alldeles för långa.Har fixat lite rabarber till en arbetskamrat som kommer från Eritrea och verkligen gillar rabarber hahah. Så imorgon skall jag inviga henne i barndomsminnen ,rabarber doppat i socker!!!

 Har ni sett så mycket sly och elände jag har? Ska br sonen,när han har tid att komma och hjälpa mig att röja. Har inte satt in altandörrarna än och har fortfarande en skåpdörr liggandes för öppningen så att inte Märta springer ut. 

Imorgon börjar jag oxå tidigt och jag tackar gudarna att min arbetskamrat som under sommaren jobbar natt, är den som jag avlöser. Hon brukar ha förberett frukost och medicin till flera stycken. 

I helgen är jag ledig och det ska bli skönt. Kommer att behöva det för nästa vecka blir det full fart igen. Lev väl

 

Idag fyller sveriges kronprinsessa år och en kär vän. Hipp hurra för Dig A. Så mycket trevligt vi har gjort....ja inte jag och Victoria hahahah utan med bästaste A. 

Vaknade av att telefonen ringde och det var kris på jobbet och de behövde mig. Men efter 5 minuter så ringde det igen och de hade lyckats pussla med andra avdelningar. Igårkväll så duschade vi 2 stycken boende, bara för att hnna ikapp. Det brukar vi göra på mornar då vi har resurs i 1 1/2 timme. Men det behövs bara att ngn är sjuk så faller allt. 

Tack gode gud att vi är en bra arbetsgrupp och gör allt för våra boende och springer fortare och jobbar ännu hårdare. Men som vi svettas och skrattar åt att vi ser alldeles ofräscha och varma ut. Idag jobbar jag eftermiddag och innan jobbet skall jag försöka rensa i gruset!!! Mitt arma nöt som hängde en fröautomat åt fåglarna utanför fönstret, ovanför gruset!!! Alla frön som ramlade ner grodda sig och blir som en liten gräsmatta i gruset. Igår vräkte jag över ättika och då blir det lättare att dra bort eländesgräset. Men antar att om en vecka ser det likadant ut.....

Jisses vad Märta snarkar!!!....hon ligger oftast ovanpå ryggdynorna på soffan och de blir alldeles knövliga och eländiga av att hon liksom puttar ihop dem och lägger sig på dem. Men vad gör det egentligen? det är ju bara hon och jag som håller till i soffan. 

Ska nog ta en tupplur nu på förmiddagen och får inte att glömma dra ut soptunnan till vägen. Vi har tömning var fjortonde dag, på torsdagar och imorgonbitti börjar jag tidigt så då är det skönt att den redan är utdragen. För ibland kommer sopbilen klockan 6 och ibland 11 !!?? 

En bild från resan till Varberg med alla barn med respektive. Det var en trevlig resa och vi var till ett våffelbageri i ett litet fiskeläge. Jisses så gott det var och det fanns även små mysiga butiker, där Dan köpte en fotogenlampa.

 

Herrejösses vilken tjurskalle och envis katt hon är. Den där musen som hon fångade igår bar hon in 4 gånger!!! till slut stog jag med sopen och vaktade. Men det kom in ytterligare lik, men då näbbmus. Hon är så nöjd med sina insatser och hon vill komma upp och gosas och pussas efteråt???? ehhh jag vill inte ha henne ett dugg nära då. Då måste jag helt enkelt vara i rörelse hela tiden annars hoppar hon upp och klättrar tills hon kan lägga sig vid min hals. 

Upptäckte en fästing på Märta nu på morgonen.....usch och fy vilka vidriga kryp de är. Tänk att förr var de nästan exotiska och de fanns bara söderut. Har ändå fästingmedel på dem men man måste tydligen göra det oftare.

Håller på att dra ut kort på datorn för att göra en minnesbok till S. Har en egen och hon vill oxå ha en. Men nu är det ngt knas med skrivaren och jag fattar ju inget av sådant. Så måste nog ta med mig dator och skrivare och hela tjottaballongen och fara till dottern. Så får hon hjälpa mig och vara standby tills nästa krångel hahahaha. När vi var på sjukhuset och vakade med Dan, så dokumenterade M löpande och det är faktiskt trevligt att ha kvar och man minns tiden på sjukhuset. Är så tacksam att det finns kvar, och att man kan minnas hur det var och vad som hände där.

Idag är jag ledig och har börjat med sysslor som skall göras. Startat en maskin tvätt,tagit ut mattor och städat upp i köket. Sen blir det att damsuga värmepumpens filter och ta golven. Måste in till stan och köpa den där toasitsen och köpa mjölk. Vore inte fel om jag sen klippte gräs och rensa ogräs. 

Igår natt jobbade en som är ordinarie på dagen,men som nu under sommaren jobbar natt. Helt fantastiskt att komma till jobbet igår morse och hon hade kopplat sond och börjat ge medicin och microlax. Wow så skönt för oftast gör inte natt personal något extra. Hon hade oxå gjort smoothie och det älskar de gamla. 

Var spännande för jag upptäckte ett "slukhål"ute på vår uteplats!!! Ringde felanmälan och ett vaktbolag kom och spärrade av platsen. Resten av dagen haglade skämten om att vi höll på att sjunka ner i marken.

Hemkommen efter jobbet och ,det känns i hela kroppen att man arbetat hahha. Var där tidigare än vanligt då jag visste att jag skulle ha fullt upp. Jag är den enda ordinarie personalen denna helg oxå....och då får man minsann jobba lite mer. Vikarier och extra personal kan ju inte rutiner och känner inte de boende så bra och därför är man som med på alla upptagningar och måste liksom "styra" arbetet. Men det gick faktiskt ganska bra och vi var klara till lunchen. 

I torsdgs när vi uppvaktade S så gjorde lilla E illa sig när han hoppade studsmatta. Tänkte att det var nog inte värre än en vridning, vilket i sig gör jätteont. Men han hade fått något som hette- Trampolinfraktur, så nu har lillgubben helgips i 4 veckor!!! Stackars liten, så full av spring i benen och dessutom inte få bada!!!. Tur nog att barn läker fortare än oss vuxna, men tycker så synd om den lilla krabaten.

Med Märtas tass går det i alla fall jättebra och hon är i princip hela tiden trattlös. Så imorgon skall hon få vara hemma själv ett par timmar. Jag jobbar delad tur så hon får nog vara hemma på förmiddagen, då hon ändå är så trött då.

Hittade ett kort på Dan och jag glömmer ibland bort att han hade glasögon!!! Han opererade sig ju och den operationen blev lyckad och han var väldigt nöjd.

 

Ja då var veckan slut för de flesta arbetare. Men jag ska jobba 12.30-21.15 idag, och det ska nog gå bra. Märta har haft tratt inatt,men nu har jag tagit av den. Behövs ju bara när jag inte kan ha uppsikt att hon inte slickar på tassen. Hon kissade igår afton i alla fall och "ledningen"verkar funka ha ha ha.

Det är en ljuvlig morgon och så tyst, inte ens tärnorna skriker i viken. Lite småfågelkvitter ät det enda som hörs.

Tack gode gud att jag sett fel på schemat och det inte vart så många dagar i rad som jag skulle jobba. Måndag till fredag är väl okey,men är det fem dagar över en helg är det tufft. Helgerna är ju alltid minibemannat och då är det viktigt att allt rullar på smidigt. Ofta besök av anhöriga som vill byta ord och ha hjälp med något. Då kan det bli extra stressigt att hinna "vara trevliga"och dessutom hålla tempot. En annan sak är att många anhöriga kommer och är oroliga över att deras mamma eller pappa bara sover!!! De kopplar det till att de är sjuka,uttråkade eller försummade!?!!! Men herre gud är du 96 år behöver man tupplur då och då. Våra boende är ganska dementa och gamla och jag kan tycka att ibland nästan över aktiverar vi dem. 

Igår var vi och uppvaktade S och han har alltså hunnit bli 33år!!! Det fanns smörgåstårta och gofika ,men jag hade ingen matlust alls. Tror att min mage var trött av all stress av Märtas äventyr.

 Tog ett glas mjölk och 4 skorpor när jag kom hem i stället. 

Det är vägarbete lång bit vägen ut till S och bilen är så dammig  och skitig att jag måste spola av den innan jobbet. Den ser ut som om jag kört i lera.

De ringde direkt efter jag postade inlägget!! Nu kunde jag hämta Märta!!! Hippie....kan säga att jag kastade mig in i bilen. Det visade sig att hon hade klokapselfraktur så nu har hon tratt på huvudet,så hon inte skall slicka på såret. Så skönt att ha hon hemma igen.

Märta gjorde illa sig i tassen/klon igår när vi var och badade. Hon var långt bort på stranden och blev varse att jag hade gått ut i vattnet igen för att bada. Hon sprang som ett tok över klipporna och hoppade i. Men sen såg jag att hon haltade och ville inte gå . Väl hemma försökte jag de och det dag ut som om klon hade farit under de andra klorna. Hursomhelst så fick vi tid i morse och nu sitter jag och väntar på besked från vetrinären. Usch så hemskt det är och jag saknar min skugga. Hon var sig inte själv,utan har suttit under en stol eller i ett hörn. Hon har inte kissat sedan hon gjorde illa sig heller och jag har sovit så oroligt. Lilla älskade gumman, då matte hade velat vara hos dig. Jag har försökt göra något, och gjort födelsedagskort till 2av de kommande barn födelsedagarna.

Idag är det 1 1/2 år sedan Dan dog och det är dessutom Sivs ettårsdag. Den sistnämnda är ute och springer och jag har inte ens hunnit att gratta henne. Hon och storkisse gick ut när jag gick morgonkissprommis med Märta.

Idag är det ledig dag och det är svalt och skönt. Inatt har jag sovit med en blöt handduk!!!! och fläkt på högsta fart. Tog dessutom en snabb kall dusch innan jag la mig och det gjorde susen.

Minns väldigt tydligt hur hemsk denna dag var förra året. Tappade helt fotfästet och det överaskade mig totalt hur långt ner i mörkret jag föll den dagen. 

Nu kom Siv in och jag fick säga Grattis gumman <3 blöt i pälsen av regn och dagg. Mitt älskade kissepyre.

Nu åter till halvårsdagen förra året.....så här efteråt är det nästan ett under att jag lyckades kravla upp ur det stinkande ångesthålet jag ramlade ner i. Jag ville inte längre...orkade inte......kunde inte längre kämpa.  Jag ville inte leva, orkade inte och kunde inte se klart. Men kisse och Märta och "löftet" jag givit Dan, att jag skulle kämpa. Det fick mig att finnas kvar minut för minut. Usch och fy vilken dag.

Såååå varmt idag på jobbet. Duscha flera boende idag och till slut rann svett ner i ögonen och jisses vad det sved. När jag kom hem så tog jag en dusch och gick ut med Märta och kände mig lika svettig igen. Så det blir nog bad efter maten. Det är riktigt fin sand nere på stranden.

Jisses så fort gårdagen gick!!! Strax efter åtta igår morse rullade jag iväg mot örträsk. Väl framme så fick jag kaffe och beundrade den "nya"utsikten. De har tagit ner träden framför stugan och jisses så bra det blev. Helt öppet och öppen sikt över sjön. Sen for vi på loppis runt sjön och jag gjorde en del inköp  till leksakskassen. Det mesta som jag hade var tämligen sönder lekt. Efter ett skönt bad så var det årsmöte och jag blev avtackad med både blomma och fina ord. Det var ganska roligt för när vi for runt på loppis så kände många i byn, igen mig och beklagade sorgen och sa hur de saknat Dan. Mest männen hade situationer att berätta om saker de gjort tillsammans. Dans dotter och jag pratade om hur detta att många minns honom och att han lämnat eftertryck efter sig,var lite halvmärkligt. Dan var ju ingen som pratade och var mittpunkt i sällskap. Var han introvert? Eller utåtriktad?  Skulle nog säga tystlåten utåtriktad ha ha ha. Bland vännerna så skrattade och retades och gillade att tokas. Men han spred en sorts lugn i andra sällskap och situationer. 

Efter det rullade jag hemåt till nästa "grej" gick in och hängde upp badgrejer och bar in det jag köpt på loppisen. På den korta stunden hade jag fått en "leverans"

Idag skänker jag en tacksamhetstanke att jag inte bor i ngn betongförort i södra Sverige. Våld, kriminalitet och otrygghet ligger långt ifrån mig. Hörde på radion om att en polis skjöts till döds när han gjorde sitt jobb och jobbade för trygghet och  att fånga de som faktiskt bara ställer till elände. Visst finns det platser i vår stad som oxå skulle kunna sägas vara otrygga, men än så länge inte som Rosengård, Biskopsgården,Tensta osv.

Vaknade sent idag och anledningen var nog att klockan var mycket innan jag somnade. Idag jobbar jag kväll igen och imorgon tidig morgon, så jag hoppas att jag somnar lite fortare ikväll.

Min gamla skrivare som gick sönder, är saknad nu. Håller på att skriva ut kort till en minnesbok om Dan och barnen ,barnbarnen, livet,resor och allt skojsigt vi gjort. Har gjort en egen och nu vill hans dotter ha en oxå. Men fotokvaliten är inte lika bra som min gamla, trots att den säkert var dubbelt så dyr den här nya maskinen.

Idag ska Märta få vara hos S och hennes familj och de skulle fara och fiska. Minns att vår gamla vovve Lukas blev stormtokig varje gång vi drog upp en fisk ahahaha. Han skulle dit och döda och slita den stackars firren i bitar. Märta är inte av samma sort, utan tycker mer att det är ett underligt påfund och fattar som vanligt ingenting.

I afton så jobbar jag med en tjej som är rar men som är låååångsam och eftertänksam. Ja jisses vilken tid det skall ta innan alla är till sängs i kväll. Brukar bli så att jag kör bara på och tar de flesta själv, det är tyngre och kroppen får slita. Men hellre det än att bli galen och irriterad.

Idag är det en underbar sommardag och jag tror att vi kommer att servera fikat utomhus i vår lilla trädgård. Vi har en jättefin innergård där vi har gjort så fint med blommor och bär. Visst blir det merarbete för oss i personalen att sköta om men det är oxå trevligare för de boende. 

I år så har vi utökat med mer odlingslådor och fixat mer rabarber. Så fint med att kunna plocka blommor som doftar och ställa på borden. Jag frågade en farbror om han tyckte att syrenen jag höll fram luktade gott och var fin. Visste han vad den blomman hette? - Javisst vet jag det, sa han den heter blå blomma och den har jag köpt!!! sa han. 

Ja jisses vad man kan få skratta åt alla tokigheter som händer på jobbet. Visst är det tungt och slitsamt,men de blir som en familj, som man bryr sig om.

Det var en guds välsignelse att jag fick ett jobb och slapp bli långtidsarbetslös. Nu är det bara att försöka hålla hoppet uppe och hoppas att jag får bli kvar. Helt arbetslös kommer jag inte bli för äldreomsorgen är väl inte drömjobb för de flesta och där behövs det oftast alltid folk. Men jag vill ju stanna där jag är och trivs. Fösöker att inte oroa mig och tappa hoppet, men visst finns det en oro. Men just nu är allt bra och jag känner mig enbart nöjd med det mesta.

Vackert väder, djuren mår bra och trivs med att springa runt och leka och greja på med det katter gillar. Har eventuellt fått tag i en man som kan komma och ta reda på allt ris och stammar och elände från trädfällningarna. Kommer att kosta några tusen, men vad göra? Det är så det är, att kan man inte själv så får man köpa tjänst. Ris av mindre storlek kan jag bränna i höst,med hjälp av sonen. Men stammarna tar väl veckor att fixa och bränna och jag vill inte orsaka skogsbrand hahaha.

Nu är vi i julimånad och jag har flera födelsedagsbarn denna månad. Vänner och familj som har sina "dagar" i sommarmånaden juli. Dan fyllde den 16/7 och ifjol så tog jag med mig fika och for till gravplatsen och firade hans dag, bara jag och Märta. Det var mysigt och kanske det blir repris på det. De har en fontän där i dammen och den plaskade så trevligt och fåglarna kvittrade och allt var så fint.