myma.blogg.se

En blogg om att leva och komma ur skuggan.

Nu så....

Publicerad 2013-10-09 11:59:00 i Allmänt,

Författarens ord i kursivt:
 

Svaret är enkelt. Så gott som alla önskar förändring-men den skall andra människor stå för

Om bara min man ville ändra på..om bara mina barn ville ändra på….om bara…..

Vi söker alla förändring. Vi väntar tålmodigt och blir alltför ofta besvikna,

 

Ja vem kan säga att vi inte tänkt så ngn gång. Jag tänkte nästan jämt så förr om åren. Jag tyckte jag förändrade mig hela tiden, men fick aldrig kredit eller ”bevis” på att det uppskattades eller feedback. Men jag har också varit med om att jag förändrat mig och det blev sämre för ”mig”

Jag förändrade mig och väntade på effekten, fattade inte att en förändring är ju ngt jag själv skall njuta av och eventuell uppskattning utifrån är ju bara trevligt. Jag förändrade för att andra skulle säga bra jobbat eller på ngt annat sätt ge mig bekräftelse.

Numera tycker jag att förändring och utveckling är väldigt nära varandra och är uttjatade och jag börjar nästan tycka illa om ordet utveckling.

 

Har tidigare gjort handlingar på tex jobbet för mina kollegor( inte på mitt jobb nu hahaha). Småsaker som fixat fika, städat bort och hjälpt till med arbuppgifter, sett till att kopiator är laddad, kaffet är klart osv. När jag då slutat för jag insåg att varför i hela världen skall jag göra det där för? Då upplevde jag nästan att kollegor blev sura och tyckte helt plötsligt att jag inte gjorde ngnting????? Märkligt att uppleva.

Numera är jag väldigt ego och ibland så får jag nästan påminna mig om att vara lite schysst.

 

Vad är en förändring egentligen? Svår fråga och det ser nog olika ut för vem man frågar. Jag vill ofta efter jul förändra ngt i hemmet eller frisyr osv. Men det är inte den sortens förändring jag menar nu utan ett beteende eller en reaktion eller en känsla som jag får eller har.

Jag älskar tex att shoppa och är hopplös på att slänga skräp i vasken. Min bättre hälft tyckte att jag var slösig och blir galen på slaskskräpet. Jag jobbade med mig själv och idag så har jag blivit lite sniken och snål hahaah och shoppar nästan aldrig. Skräp i slasken händer fortfarande men jag tar bort det och försöker förändra. Varför….inte bara för att han vill och tycker illa om det, utan för jag känner att det handlar om respekt. Han gör så mkt för mig att det lilla kan jag minsann förändra hos mig själv. Shoppingbehovet stod för ngt negativt och att sluta med det var inte så svårt som jag trodde.

Jag försöker varje dag när jag blir grinig över ngt tänka varför bryr jag mig så mkt om detta, är det viktigt, är detta det sista jag vill fundera på om jag blir överkörd av en buss om fem minuter. 99,9 % av de tillfällena så inser jag att det är oviktigt i det stora hela och då förändras min inställning och möjlighet att gå vidare och lösa det eventuella irritationen. En förändring alltså…Det är nästan intill omöjligt att förändra en annan människa, men man kan prata med personen om vad man skulle vilja förändra och sen är det upp till mig eller den personen att avsluta eller förbättra. Men vad som är viktigt för mig är en återkoppling om hur det gick/går.

Förändring är ofta en önskan om att ngt skall bli bättre. Vi inbillar oss att allt skulle bli bättre om….ja om inte om fanns, vad fanns det då? Men all förändring börjar med sig själv och kvittot på en förändring är att ngt blir enklare eller att jag själv mår bättre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela