Sugen på cement....
Inte för att äta hahahah fast jag har hört att en del gravida har fått begär efter cement. Kan dock vara en skröna typ råttan i pizzan. Jag har nog inte haft ngt konstigt sug efter ngt märkligt när jag var gravid, förutom med My då jag var tokig i persilja som jag tyckte smakade bensin......ja och det var ju i och försig lite märkligt.....Nej jag menar att skapa i cement, det är en del projekt som jag är sugen på att prova, så det måste verkligen göras. Skall doppa en duk i cement och hänga över en kruka och se hur det blir. Samt gör några kuliga trampstenar.....måste bara bli lite varmare ute.
Det gick riktigt bra på jobbet igår och det gjorde mig hoppfull om nästa vecka. Idag skall jag oxå jobba men går liksom utanpå. Nästa vecka är jag på schema vilket känns lite läskigt. Men det är djupa andetag och förstående arbetskamrater så det skall nog gå bra.
Igår så skaffade jag mig en bukett videkissar eller rättare sagt så fick jag två buketter som de skulle slänga på ica. De hade börjat torka, men jag ser då inget fel på dem. Minns så väl när jag var liten så tyckte jag att de var så mjuka och goa och jag hade små små videkissar i tändsticksaskar till de bara föll isär som skäp. Minns att det var så sorgligt och att jag grät när de "dog". Ni kan ju tänker er lyckan när jag fyllde 6 och fick en riktig kisse av min pappa. Han fick heta Snobben och var inte ett dugg intresserad av mig utan var helt och hållet min mammas katt hahahaa. Han fick vi tyvärr ta bort efter ngt år då han fick magproblem och vi skaffade en ny som fick hetta Betzy.
Oj vad vi gillade varann, men tyvärr så blev hon bara ca 2 år innan hon avlivades. Vetrinärvård för katter var väl kanske inget som prioriterades direkt. Betzy hade öronskabb och vi behandlade med en smörja som luktade svavel och var i samma konsistens oxå, men hon blev tokig. Kan förstå det med skabb fulla öronen och senare ner i nosen. Hon började anfalla och klösas alla utom mig. På den tiden var ju mina syskonbarn små och de blev klösta rejält innan mamma mer eller mindre tvingade mig att ta bort Betzy. Jag bestämde mig att rymma med Betzy och vi klättrade upp på grannhusets vind och satt där i timmar innan pappa hittade oss. Han har ju aldrig varit särkilt pedagogisk men han förklarade att det gjorde ont för Betzy och att hon inte mådde bra och att jag fick vara med när de tog bort henne, med hjälp av spruta.
Ja tänk vad man kommer ihåg bara för man får en bukett med halvvissna videkissar..hahahah
