Tisdag
Vet att bloggen kanske är lite tråkig i dessa tider men jag skriver för min skull och är en ventil.
Gårdagen var lättare, då allt flöt på som önskat.
Grät en del på morgonen så sen lättade det. Vi var på begravningsbyrån och de var de blodfattigaste människor jag träffat på länge. Alla fördommar om det yrket kunde besannas, men åh vilket fint mottagande och trevliga människor. Kändes så fint och så bra och jag var nästan glad när vi lämnade stället. Vi pratade om hur vi skulle ha det och fick se på bårtäcket och fick flera checklistor på sådant som bör och sånt som skall göras. Har även ändrat min tanke om att sprida mammas aska och vi har nu bestämt oss för asklund. Det innebär att askan grävs ner i jorden i en nedbrytbar behållare och det sätts upp en plakett med hennes namn. Det kändes så rätt när vi besökt röbäcks skogskyrkogård och sett fåglar och ekorrar och alla träd. Vi gick runt och jag frågade mamma om det kändes bra och det blev varmt i bröstet.
Min syster tyckte det var okey och vi kom överens om att så blir det och även om en av psalmerna. Så skönt att vi är överens och att jag inte behöver ta en strid. Nu hoppas jag att hon kommer upp en helst två dgr innan begravningen, så vi kan avsluta många praktiska detaljer.
Idag så skall jag ringa och säga upp en massa, lägenheten , umeå energi, prenumerationer osv. Har sagt upp hemtjänsten och några mer grejer. På torsdag är det träff med prästen.....känns tveeggat och vet inte hur jag skall ställa mig till den träffen.
På de begravningar jag varit på så har personen utmålats som rena helgon och det känns så konstigt. Mamma var en tjurskalle som var envis och komplicerad, men likväl en väldigt känslig människa. Vet att det är fånigt men för mig så är det viktigt att det inte blir en massa gullegull. Hon var min mamma med brister och fel, precis som alla andra och det är inte alla som vet hur hon var innerst inne. Hmmm får nog be om att kontrollläsa texten hahhahaah jag en kontrollfreak????? Men just nu så är det det som bär mig.....allt praktiskt.
En arbetskamrat sa igår att hon läst min blogg och såg en liten flickas reaktion.....precis när hon sa det så kände jag att jaaaa, det är det. Visst är det så...att man har blivit liten igen och känner sig så utsatt och ledsen.
Jag och mamma hade en sådan nära relation, men ändå stod vi så långt ifrån varandra.
Har pratat med mina barn och förhört mig om att de vet att jag älskar dem. Mina andra 3 barn har oxå funnits med mig och det känns så bra.
Igår så gjorde jag en minnestavla som jag tänkte ta med till begravningen, med sådant som mamma förknippas av. Korsord, små dikter, läkerol och diskborste, några kort från olika åldrar, halsband,virkade grejer, fågel, plastblommor, tugggummi och en leksak som de flesta barnbarn lekt med. Känns bra på ngt vis, terapijobb för mig.
Eter allt ringande idag så skall jag ut till H-sund och fortsätta packandet. Allt tar så mycket längre tid än vad jag trott. Mamma hade så mycket grunks i form av tomma grejer och burkar och krukor så det kan ingen begripa. Allt måste gås igenom för mitt i alla högar kan det ligga ett litet recept eller en lapp som hon skrivit.
Har pratat med pmu (pingstkyrkans secondhand) och de kunde gärna ta hand om alla kartonger,med kläder och pyttlar.
Det känns bra att få vara där och göra det och skratta och gråta och en del av mig vill fortsätta länge med det och inser att det kommer att vara så definitivt när jag är klar.
Nu skall jag dricka en kopp kaffe och bädda sängen och ta tag i lite av sådant som oxå måste göras. Det slog mig att jag inte betalt in momsen......och det tycker nog inte skatteverket är en bra ide. Ja butiken måste ju skötas, men jag har ju mina arbetskamrater som sköter om själva butiken just nu. Har jobb på torsdag , fredag och lördag det får räcka. Ha det så gott idag och krama om varandra.