myma.blogg.se

Hade tänkt åka upp till stugan idag på morgonen. Hade börjat packa redan igår, så att det bara var att lasta in och fara. Men jag kommer att packa upp för att jag har inte ngn energi till att fara någonstans. Jag vet att det skulle ha varit underbart att vara där. Men klarar inte av det riktigt. Blir som förlamad i överarmarna!!! Låter konstigt men blir som energilös och orkar knappt lyfta armen. Fixar inte den stress som kommer, med att tänka på om jag fått med mig det jag ska ha?? Måste även tanka och handla. Är ju inga mängder av grejer jag behöver för ngr dagar och det är inget speciellt att stressa över. Likväl så är det så. Hoppas att det går över till veckan för jag hade verkligen velat åka upp till påsk. Kanske är det därför det är helg?? Helger suger för mig och är alltid mer sorgtyngda. Jag är ju med på vimils fbsida och det var ovanligt många där som hade en tung kväll. För första gången så var jag en av dem som försökte stödja och "finnas" där för dem. Igår var första fredagskvällen som jag inte tillbringade i tårar och sorg. Var mer trött och stillsam i mina tankar. Kändes faktiskt lite konstigt, även om det är så hemskt att vara i vågen av sorg och gråt. Så kan jag i min smärta känna mig nära Dan. Låter säkert konstigt, för det tycker jag också. När jag saknar honom så att jag vill skrika ut hans namn och att han skall komma tillbaka. (Håller skriket tillbaka för Märtas och grannarnas skull) så blir det ett osynligt band mellan honom och mig. Så flummigt men så är det. Fastän det är det jag saknar så finns det där. Sorg är så konstigt och tar underliga vägar och svår att styra. Nu har det börjat ticka in bud på tradera på mina dockskåpsgrejer!!! Vilket känns väldigt bra. Jag har bestämt mig för att tatuera mig och då kommer det pengar därifrån. Jag måste medge att kostnader är ju ngt som jag måste akta mig för. Skulle behöva köpstopp i ett halvår även på mat hahahaha Men det känns så rätt att göra detta. Jag ska tatuera in Dans namn på armen och det känns så bra. Kommer aldrig få känna hans hand på min arm ngt mer. Men jag kommer att ha hans namn på min kropp. Dottern skall hjälpa mig att fixa hur jag vill ha det. Vill ha hans handskrift och ett rött hjärta på slutet. Hon kan ju i datorn fixa sådant, så det känns skönt. Känns extra viktigt att den blir precis som jag vill ha den. Tänk om jag kunde sy på symaskin, då hade jag sytt om Dans skjortor till mig själv och gjort lapptäcken och kuddar. Men jag kan inte ens trä en symaskin, utan problem. Dan däremot var en rackare på att sy. Min älskling var en baddare på nästan allt hahaah Han kunde i princip allt, var nyfiken och ville lära sig allt. Kanske var hans akilleshäl, glas och speglar. Han fick sällan det att bli bra utan att det gick sönder. Han blev så förbaskad, när det sprack. Älskade Dan hur ska jag klara mig utan alla dina kluriga lösningar. Alltifrån att slå in otympliga julklappar, till att laga sådant som gått sönder. Hur ska jag klara mig utan dig??? Utan att höra ditt huckrande skratt. Dina nysningar som kunde skrämma slag på vem som helst. Ditt spillande, snubblande och osande eder när djuren var framför fötterna. Dina kramar, ditt stöd och kärlek. HUR HUR HUR HUR?????????