myma.blogg.se

En blogg om att leva och komma ur skuggan.

Till månen och tillbaka

Publicerad 2020-04-28 07:20:47 i Allmänt,

Jag sa ofta till Dan - Älskar dig, till månen och tillbaka. Vad passade då bättre än att jag köpte en tomt på månen? Minns för många år sedan att det var möjligt att köpa en tomt där och att man fick en "avstyckad" del med köpebevis och allt hahhaa. Tomten låg nedanför en krater och vi sa att kanske det är en fin utsikt över???? Ja ingenting, förutom alla andras tomter då antar jag. Dan var i alla fall nöjd med sin gåva hahha och man kan ju undra om jag nu ärvt den tomten. Idag skall jag vara hundvakt och sen barnvakt, senare skall jag till pappas fru för en underskrift, köpa garn och sen handla. Har även lite uppdrag från bostadsrättsstyrelsen och lite annat pappersgöra. Imorgon är det tänkt att jag far till stugan med ett lass grejer och stannar ngr dagar. Men måste först till skatteverket och lämna min pappas deklaration. Det är den sista för honom tror jag. Han gick bort 2018 och nu sköter jag hans dödsbo. Saknar min pappa han var ingen jättebra pappa, men han liksom fanns där och var den pappa jag hade. Han var långt mycket bättre förälder än mamma på många sätt, fastän han var väldigt ofta frånvarande. Jag växte upp ganska ensam och fick klara mig själv redan som litet barn, tur att min syster som är 7 år äldre än mig tog hand om mig. Det skapade en misstänksamhet och tillitsproblem för mig och jag litade inte på ngn. Men så kom Dan in i mitt liv och han öppnade mitt hjärta och älskade mig därför jag var jag. Med fel och brister och det hände att han sa att det var just därför han älskade mig. Han lagade mig och jag kände mig trygg och fin och gjorde mig till en bättre människa. Jag litade på honom till 100% och vi sa att vi hade så tur som fann varann. Tror att det kan vara anledningen till att vår kärlek fortfarande var så stark. Vi behövde varann som två motorer som är sammankopplade, vi hämtade energi i vår relation. Vi var självständiga men behövde vår relation att vila i. Jag kan fortfarande blunda och minnas hans bruna ögon och hans blick. Hur han såg på mig och hans ögon blev varma i blicken och sen ibland skifta över i att bli så där pillemariska och busiga. Han kunde lura i mig allt möjligt tokigt och jag som kan vara otroligt naiv och lättlurad köpte hans story totalt. Tills det han sa slira iväg totalt och jag såg hans ögon och såg den där blicken han fick när han tokades. Han älskade att retas och "vara snabb i käften" och på ngt vis var det ett sätt som han visade sin kärlek på. Eller att han gjorde saker för ngn, allt ifrån bygga ngt eller en tjänst. Han var ingen som slösade på det verbala hahaha. Men jag surrade så mycket att det räckte för oss bägge. Nu är det däremot ganska tyst och oftast är det bara radion som låter. Det har blivit mycket kyligare också och jag som föredrar svala utrymmen fryser istället rätt ofta. Tur jag har djuren som sprider lite värme och mina gamla koftor hahaha. Till Dan: God morgon hjärtat, idag har jag många saker att tänka på och göra. Är inte så bra att hålla flera bollar igång just nu. Så du vet ju hur vimsig jag kan bli? nu är det 10 gånger värre. Saknar ditt lugn och det ordnar sig peptalk. Imorgon ska jag till stugan, kommer du att vara där? Jag tänker titta ut över sjön och se ut över sjön. Då kommer jag att se det du såg och på ngt sätt så känns det bra att veta att jag ser det du sett. Att våra "syner" är gemensamma och något vi fortfarande kan dela. Åh min lilla grisunge vad jag saknar dig.<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela