myma.blogg.se

Just hemkommen efter att ha varit ute i Yttersjö och uppvaktat yngsta barnet som kanske inte riktigt är ett barn längre. I alla fall i andras ögon, betraktas hon som vuxen kvinna på nu 29 år. Helt otroligt att man har så "stora" barn hahaha. Det var så trevligt att få träffa alla andra ungarna också, förutom mellansonen som blir extra saknad sådana här gånger. Men det är ju lite väl långt att ta sig från Göteborg, så här en vardagskväll. Det nyaste lilla familjetillskottet var ju där också och jisses så go han är. Kändes som om Dan var där ibland också, och hade han varit där på riktigt så skulle han ha varit så nöjd med att ha barnen runt sig. Skulle definitivt busat med barnbarnen och lekt med lilla L. Han och Dan hade ett väldigt speciellt band och jag har aldrig fått den kontakt med L som Dan fick. Har haft väldiga problem med vallningar idag, nästan så att glasögonen immat!! Ska egentligen inte klaga över hur klimakteriet är för mig. Jag har inte alltför jobbigt om man jämför med dem som vaknar på natten och är sjöblöt av svett, Humörsvängningar och ökad känslighet och annat elände som kan följa i klimakteriets spår. Fick brev från juristen som har skott bodelning och arvskifte idag , där de skriver att de nu avslutar sitt uppdrag. Nu är alltså allt klart, med papper runt dödsboet som nu är "upplöst" Tänk att jag tagit mig hit?? Helt otroligt och jag ska villigt erkänna att jag inte trodde att jag skulle fixa det. Det tog 5 månader från första träffen hos juristen till uppdraget var klart. Månaderna som gått har varit tuffa, men jag har kommit långt på väg. Håller fortfarande på att lära känna mitt "nya" jag och jag är så stolt och imponerad av att jag faktiskt törs leva vidare. För vissa dagar är både skrämmande och skitjobbiga. Men allt är inte skit, vissa dagar går allt finfint, eller många dagar faktiskt. Dan finns med mig, om jag bara "taggar" ner ibland och inte springer på för fort. Nu ska jag gå ut med Märta och sen krypa till sängs, för imorgon börjar jag tidigt.