myma.blogg.se

Gårdagen bara flöt på och jag bara tog det lugnt och gjorde i princip ingenting. Så skönt det var och på kvällen la jag mig t om på soffan. Var så trött och avslappnad och sa åt mig själv att :passa på att göra ingenting nu. Broderade och gjorde 2 disktrasor och såg en säsong av Barnmorskorna i east end. Men igår så började L andas konstigt igen och senare fick han feber och vid midnatt så fick de åka in med honom igen till akuten. Stackars liten, han är så trött och medtagen och de har gjort alla möjliga undersökningar. I hans fall så måste flera vuxna hålla fast honom och han blir ju skräckslagen. Min oro är ju inget motför vad hans föräldrar måste känna. M har knappt sovit ngt på 2 dygn. Nu ska de söva honom och göra fler undersökningar. Så nog har jag en klump i magen..... Då lille L är autistisk så går det inte att kommunicera med honom och han förstår inte vad som händer. Tror att det är det som är det värsta att tänka på. Fina lilla gubben, så mitt hjärta blöder för honom och hans föräldrar just nu. Hade tänkt fixa mig en ny dammsugare idag, men det blir nog inget av med det. Har egentligen tre stycken hahaah. Men den ena använder jag i princip bara utomhus och till bilen då det är en grovdammsugare. Den andra är en skaftdammsugare och perfekt till att använda till småskräp och kattsand som kisse får med sig från lådan. Den tredje är värdelös och slangen är tejpad åtskilliga gånger. Men sitter ju inte i sjön och jag bor ju så litet så jag kan nog klara mig utan ngn dag till med den gamla dammsugaren. För dammsuga måste jag göra, för Märta har grävt upp jord ur den stora blomkrukan som står på golvet. Har ju trott att det var kisse!!! men det är Märta. Borde ju ha förstått det då cairnterriers är riktiga grävmaskiner och älskar att gräva upp buskar och blommor och ja...vad som helst. Vette tusan hur jag ska förhindra det....kanske med någon form av nät??? Ska försöka baka några sockerkakor också för jag har ägg som håller på att gå ut på datumet. Tänkte ta med mig på jobbet oxå någon kaka till kaffet, de uppskattar hembakt mer än maskinbakade torra vetelängder. På helgen försöker vi alltid göra ngt extra gott, och duka fint. Ska ta med mig klippmaskin och hårsaxar också så kan vi trimma lite ögonbryn och hår också. Nu under Corona så kan de inte få hjälp av anhöriga och inte träffa ngn frisör. Så då måste vi hjälpa till lite mer och det gör vi ju självklart. Igår så satt jag och pratade högt med alla möjliga döda hahaha. Ja det låter kanske konstigt och fastän tårar rann så kändes det bra. Jag talade till, pappa, mamma, min fd svärfar och dan förstås. Om hur stolt jag förstår de är över det senaste barnbarnet som ska bära deras namn. John Hilding Karlsson. Mamma är säkert så glad för M :s skull, att han äntligen fick bli pappa. Dan för han blivit farfar igen. Vi har alltid räknat våra kullars barn som våra gemensamma. För utomstående så kanske det är svårt att förstå hur vi kände och tänkte. Våra respektive barn har ju självklart sina egna föräldrar och det har aldrig varit någon sorts övertagande av roller. Deras respektive pappa och mamma är ju deras och det har aldrig varit ngn förvirring bland barnen eller oss i alla fall. Men vi kom att älska dem, för de personer de är och för att jag och Dan visste att skulle vi måsta välja, så hade vi bägge valt barnen. Dan har betytt mycket för mina barn och jag är en ytterligare vuxen i deras familj. Lite komiskt....S berättade att när de skulle hämta E på förskolan, när de skulle komma och äta, så sa han. Ja vi ska fara till Ingalill. Pedagogen sa: - Så kul, vem är det? Då svarade E: Jag vet inte....haahaha. När han var liten så sa jag att jag var hans reservfarfar. Visst har jag velat få ett "namn" ibland, men det är helt okey att vara Ingalill för barnbarnen. Jag blir så glad att jag kan vara en till person i deras liv där de kan få kärlek. Jag kommer att finnas kvar i deras liv så länge de vill och skulle Dans barn få fler barn som inte får lära känna sin fina far/morfar, så ska jag berätta om honom. Men det gör så ont i mig att inte de får lära känna honom. Det gäller ju självklart mina barns barn också. Till Dan: God morgon älsklingen. Visst finns du för M och L nu? Sprid ditt lugn till M nu, för hon är så trött och orolig. Mitt hjärta så vi saknar dig. Du skulle ha suttit där med honom nu och inte lämnat dem ensam en sekund. Du var så mycket mer än mig i alla situationer när det var sjukhus inblandat. Jag vill bara därifrån och du var mer. Nu stannar jag tills detta är över. Jag hade så svårt med att inte ha kontroll, och känna mig maktlös. Men du hade aldrig sådana behov eller känslor. Du var alltid den bättre av oss. Kan känna mig som en liten lort utan dig. Älskar dig till månen och tillbaka .