myma.blogg.se

Blir galen, för det försvinner oftast när jag trycker på publicera knappen. Men det är ju på telefonen som jag har bilder och det kan ju vara trevligt ibland att ha lite bilder. Nåja börjar väl om då....men som sagt tekniska grejer är ju inte min starkaste gren. Igår så la min telefon helt ner....stod något om att jag inte hade nätverk, så att det gick inte att ringa annat än nödsamtal. Jag skulle ju byta mobiloperatör, men det var ju inte sagt skulle börja förrän i oktober. Men tydligen så stängdes allt av, på en lördag!. Nåja det löstes för igårkväll så kom svärsonen körandes och hjälpte mig att fixa den igen och byta simkort och installera och hela baletten. Så otroligt gulligt gjort att komma och dessutom som en räddande ängel fara på affären och köpa välling. Japp ni läste rätt...välling. Jag var nämligen barnvakt åt lilla J igår och han var hungrig??!! Modern och fadern hade välling med sig, men tydligen fel burk, så det fanns inte så mycket som det lilla livet ville ha. Men med den mängd i magen som han ville ha så sov han gott i min famn. Så mysigt det var och jag och bägge djuren satt bara och såg på honom länge. Både kisse och Märta var fascinerad och ville ligga nära honom. Det var så gulligt, så att jag bara njöt av allt mys. Men det vart kortare än bestämt och mor och far kom tidigare än vad som sagts. Tror att de längtade efter honom. Idag jobbar jag eftermiddag och vidd middagstid kommer jag att fara hem och hämta Märta så får hon vara med mig de sista timmarna. Hon är en uppskattad gäst och får mycket nedslängt på golvet....men hon fattar inte riktigt vad det är och att hon liksom ska äta det?? Om det inte är korv, så får det ligga. Men hon är väldigt nyfiken och vill gärna se vad man äter och skulle nog allra helst vilja titta in i munnen. Man skulle kunna tro att hon tigger men det gör hon inte, är bara så nyfiken på vad i hela friden folk gör när de stoppar grejer ini munnen. Igår smet hon runt huset och sprang in på en annan avdelning!! och där fick hon korv, så nu är det förbjudet att springa lös ute på gården. Visserligen var hon välkommen men jag vill inte att hon ska tro att hon kan komma och gå som hon vill. Kan känna mig så patetisk ibland och känna mig gammal och förbrukad. Alltså som en julgran man tagit in och varit vacker och ljus och till glädje och nu utställd på baksidan i väntan på bortforsling. Så svårt att förklara och jag tror att det beror på att jag inte riktigt har hittat ett sammanhang i mitt liv än. Jag går till jobbet och tar hand om djuren och gör en massa saker och det mesta fungerar bra och dagar kommer och går. Jag kan skratta och jag är frisk och i det stora hela så rullar det på. Men ibland så kan jag inte komma ifrån känslan av att sitta där i soffan och vänta på att gå och sova. Göra bort en dag till....Låta meningslösheten och overkligheten inte ta över, är inte så lätt alla dagar utan ligger där och mullrar i bakgrunden. Varför? är den känslan jag får, Är det så här det kommer att vara? Så förbannat patetisk jag kan känna mig. Sitter och broderar på lediga stunder , broderier som jag sedan slänger! för varken jag eller någon annan är intresserad av det sen. Jag liksom bara finns.....varför?? Min hjärna säger att det beror på att jag befinner mig i ett sorgeår och att jag läker och inte hittat mig själv eller livsglädjen än. Jag håller fast allt jag orkar i den förklaringen, för att inte trilla ner i mörker och skit. Men ibland blir jag överrumplad, är som om jag ser mig själv ovanifrån och det jag ser är en kvinna som liksom bara finns och är lika mycket värd som de broderier som hon sitter och syr. Men utan de där broderierna skulle jag bli tokig, jag håller mig sysselsatt och liksom bara stänger av allt runt mig. Idag är en lite tyngre morgon, men det kommer att skjutas undan när jag far till jobbet, tack gode gud för det. Till Dan: Hej min vän, min bästaste och finaste. Hur kan det bara vara på detta sättet? Att du inte finns? Är så konstigt och obegripligt. Jag älskar dig till månen och tillbaka.