Matte ser dig....
Nu har jag allt under kontroll??
Var kanske att ta i. Men koll fick jag i alla fall. Svärsonen och dottern var här igår och hjälpte mig. Han hade fixat en kamera,så jag kan höra och se hur det går när jag lämnat Märta hemma. Han kopplade in den och laddade ner en app och jisses så bra. Igår så lämnade jag henne i 5 timmar och det gick bra. Så skönt att det går knappt att beskriva. Det plingar till i telefonen om hon skulle börja gnälla eller skälla. Jag jobbar ju flera korta turer och funkar detta så är det ju toppen. Satte upp ett galler vid dörren oxå , så inte kisse springer ut i ett obevakat tillfälle.
Mest bara för att jag skall känna mig säkrare. Han är inte så nöjd över att inte få springa runt till grannarna och våldgästa. Men han får ju springa runt i stugan i alla fall.
Jobbar kväll i dag oxå,men återigen en kort tur. Hoppas att jag klarar mig på att jobba 75 % för just nu skulle jag inte fixa mer. Har kommit att fästa mig med de boende på jobbet, och lära mig hur de fungerar. Några veckor till så kanske jag kan säga att jag har koll hahaa. Men för första gången i mitt liv har jag tänkt att det vore toppen att vinna pengar så jag kan sluta att jobba!! Men för det krävs det att man spelar eller köper lotter och där är jag inte riktigt än hahaa. En ny sida av mig, en av de alla nya tankar och känslor som kommit sedan Dan dog. Om ngn frågade vem är du då? Skulle jag mest bara kunna säga vad jag heter. Skulle vara svårt att beskriva vem jag är? Ja t om civilstånd? Inte är jag då ensamstående....jag är en gift änka. Svårt att tänka mig själv som ngt annat än gift. Jag är gift med den finaste mannen jag kunnat tänka mig.
Mannen som jag älskar och kommer att älska livet ut. Kanske jag träffar på en annan man i mitt liv. Vem vet? Dan skulle inte misstycka i alla fall. Men det känns så avlägset för mig att tänka mig det. I alla fall känslomässigt omöjligt. För sällskapet? Ja kanske ngn gång. Men det är inget jag ens funderar ngn längre stund på. Dan var den som släppte in solen i mitt liv. Nu lever jag bland skuggorna och det är okey,förutom när meningslösheten slår till eller när jag inser att jag inte lever utan bara andas och existerar. När jag ser mig omkring och bara tänker att jag sitter kvar här tills jag dör kroppsligt oxå. Men de hemska svackorna, är jag gärna utan. Jag fortsätter framåt,till att få känna tro. Tro på att jag kommer att hitta en mening, tro på att jag kommer att se färger. Tro på att jag kommer att klara av finna livsglädje och stabilitet.
Till Dan: Godmorgon älskling. Såg du så fiffigt jag fäste gallret? Tänkte faktiskt : Hur hade Dan gjort? Jag som bara använder spikar,skruvade ordentligt. Så nöjd jag blev och stabilt blev det hahaa. Sover med din svarta favorittröja bredvid mig. Doften av dig börjar blekna och det gör ont. Ibland så går jag och luktar på din deo,bara för att jag längtar efter dig. Min kära lilla godisgris, så jag önskar att du satt här bredvid. Älskar dig till månen och tillbaka