Ensamhet
Jag har faktiskt förstått att det finns flera sorters ensamhet. Jag har inga större problem att vara ensam. Jag är inte ensam i den bemärkelsen att jag inte har någon som bryr sig om mig. Jag känner att jag har fina vänner och mina barn. Det finns säkert tusentals därute i världen som inte har det. Många äldre är ensam på alla möjliga sätt kan jag tro.
Jag känner mig inte rädd över att vara ensam resten av mitt liv, tror att det kommer att gå bra.
Men den ensamhet jag nu talar om som jag aldrig känt förr är helt annan.
Att vakna på morgonen och det är en dånande tystnad och jag ska stiga upp. Tack gode gud för Märta, för hon måste ju ut och kissa.
Det är svårt att förklara men det är bara jag som ska dricka en kopp kaffe, ingen som spolar på toaletten, ingen som skrattar åt något fånigt program på tv:n. Ingen man kan fråga om vad vi ska hitta på idag till. Ingen som lämnar sockar nedanför sängen. Ingen att bli irriterad på, ingen som kan svara på om maten blev lagomt salt. Ingen att berätta för att man läst ngt roligt för. Den ensamheten är så svår att handskas med.
Det är ingen som man kan dela känslan med att det fallit 2 decimeter snö, men att solen lyser och det var en fågel som kvittrade så fint.
Jag saknar honom på alla möjliga sätt. Jag blir så avundsjuk på dem som fått leva tillsammans med sin partner längre än vad jag och Dan fick. Jag blir arg på par som inte förstår att uppskatta sin partner. Tittar på par på affären som snäser åt varann, eller när det är som värst, tankarna på..... Att ni har ert kvar...ni kommer en dag att bli ensam, är rädd om varann.
Ja man kan lätt få knasiga tankar och funderingar.
Men jag har hittat mina sätt att handskas med ensamheten som fungerar hyfsat. Jag doftar på hans kläder, skickar sms till honom i telefonen, jag pratar med honom.- Nu lyssnar vi på melodikrysset, för det tycker du ju om. Jag fixar kaffe nu. Ska vi gå och sova nu? kramar hans kudde och säger god natt älskling. Berättar vad jag känner, har hänt att jag skrikit åt honom. När jag ska se på ngt han gillade på tv.n så säger jag Nu älskling ska vi mysa.
Den ensamheten att inte ha en fysisk person att tala med, som inte sitter i fåtöljen, inte ligger bredvid mig och håller mig i handen. Den är inte lätt.
Tanken på att jag ska fylla hans morgonrock med handdukar och bygga en Dan. Stryka ut hans deo på den och bara krama och dofta och låtsas att det är vi. Ja den tanken finns. Låter jättemysigt i mina öron. Men kanske lite knasigt för andra. Idag är det lördag och nu ska jag ta mig igenom denna dagen också. Kommer att gå bra, jag ska lyssna på melodikrysset, ta en längre prommis med Märta och kanske bygga en Dan hahahaah.