Minnen bitterljuva tårar
Lyssnar på album med GES och minns och känslorna rullar över mig och jag fulgråter av saknad och glädje och tacksamhet över vad vi haft. När vi "träffades" och uppräckte våra känslor så var GES väldigt populära. Spelad ofta deras skiva och jag minns speciellt en gång. Vi hade träffats i ngr några veckor och jag torkade golvet i vardagsrummet och spelade på hög volym. Då spelades det låten .Hon är min och du kom bakifrån och tog om mig och sjöng i mitt öra. Hon är min, Du är min. Vi dansade sakta och njöt av våra känslor av nyförälskelse. Det var så fint och samtidigt så mycket frågor. Vi hade en egen liten värld alla frågor om hur det ska bli var liksom utestängda. Vi hade barn på varsitt håll, vårt förhållande var så oväntat att jag inte ville riktigt ta till mig vad som skedde mellan oss. Men du gav mig så mycket lugn och jag somnade oftast i din närhet. Du skojade om Att hur kul var det. -Är jag så tråkig att du somnar? Men jag sa att jag för första gången i mitt liv kände mig trygg att jag kanske t om skulle komma att lita på honom.
Du kom oftast när barnen somnat och var hos mig till gryningen. Jag minns de första veckorna som ständiga föreningar och avsked. Hur vi höll om varann i hallen och jag kan minnas doften av dig blandad med din skinnjacka. Ville inte att du skulle gå. Att tiden skulle stanna där i hallen i det bleka gryningsljuset.
Jag var så tveksam till att flytta ihop och blanda ihop barn och boende och allt annat som krånglade till mitt liv. Jag har glömt mycket av det, men jag vet att du alltid sa att vi bodde ihop flera veckor innan jag ens sa att vi var ihop hahaha. Du liksom slingrade dig in i mitt liv. Hela jag skrek efter dig, men var så rädd att komplicera allt och att vi gick så fort fram.
Men jag var så lycklig och jag var lycklig i alla år med dig. Var fortfarande så hopplöst kära och älskade varann in på cellnivå. Men vi var två individer som valde varann igen och igen och igen. Jag ville gifta om mig med dig och du bara sa varför det. För att jag älskar dig och vill välja dig igen sa jag. Men du sa att du var gift redan och inget skulle förändras för dig. Du hade valt ditt liv redan sa du. Jag som den envisa virrpanna som jag är framtvingade ett halvt löfte om att okey då: När vi firar 25 år eller när jag fyller 65 år. Men egentligen så var du den som var mest romantisk av oss två. Du tände ljus och spola upp ett bad med skum och gav mig ofta blommor eller små överraskningar. Nu i april är det 25 år och jag trodde du skulle vara här då....Jag tänkte fria på skottdagen och sen skulle vi förnya våra löften på årsdagen. Äta gott och bara mysa framför tv;n med lite dipp och du skulle sippa på whiskey och jag cola zero.
Jag kommer att göra det själv nu. Jag kommer att förnya mina löften till dig. Älskar dig