136 dagar
Ja så många dagar har gått sedan Dan tog sitt sista andetag. Dagar som har varit helvetiska, dagar då jag kännt att allt är meningslöst och jag har haft ont av smärta och sorg. Men det har funnits dagar där det har funnits en strimma ljus av att det här kommer att gå. Dagar då jag försökt se framåt och tänka att tiden kommer att underlätta sorgearbetet. Dagar jag har ett leende och skrattar åt djurens brottningsmatcher eller bara känner att jag är glad över att jag står upp.
Man brukar säga att tiden läker alla sår. Det är väl inte helt rätt tänker jag. Man måste sköta om sitt sår annars riskerar det bara att läka med en evig infektion. Jag tror att jag försöker förlika mig med att det är som det är. Samtidigt som jag gråter av saknad och vilsenhet. Det mesta är i oordning runt mig. Arbete,försörjning, ekonomi ja allt som är viktigt. Men jag är ju oxå i oordning så det vore ju skönt att veta att ngt blir ordning på i alla fall. Allt det praktiska tar tid och det är väntan och åter väntan. Om allt vore normalt hade jag varit i upplösningstillstånd nu,då jag inte hade tålamod. Skriver hade för det verkar ha ändrat sig. Känns som om jag inte har beslutande rätt över mitt liv, jag fogar mig. Skulle jag aldrig har tänkt förr. Min mamma sa om jag ville ngt: Din vilja sitter på ett träd i skogen. Det gjorde att jag skapade en inre styrka och osårbarhet och en inre vilja. Allt det försvann med att Dan kom in i mitt liv. Jag behövde inte mina murar längre, jag älskade och blev älskad för den jag var. Ja kanske för att jag var som jag var. När han dog då rasade inte murarna, de kunde inte rasa, för de fanns ju inte längre. Jag vill inte bygga upp dem igen. Jag inte riktigt säker på hur jag vill leva än. Under tiden får tiden läka mitt sår som jag försöker ta hand om.
Till Dan: Godmorgon älskling jag grillade igår, på elgrillen. Jag gjorde det !!! Men vet du det smakade inget! Hade lyckats med att få de som jag gillar. Men de smakade ingenting. Var jag för försiktig med kryddningen? Såg du mig? Saknar dig bredvid mig på kvällen. Hur du bara plötsligt sa: Älskar dig gumman. Det är så tyst utan dig. Älskar dig till månen och tillbaka.