myma.blogg.se

Det blåser och det är vita gäss på sjön. Kisse lärde sig nu att gå igenom kattluckan så han utövar den nya kunskapen flitigt. Jag har sovit länge 12 timmar plus att jag sov 2 timmar på dagen igår. Så skönt och jag gillar känslan av att bara gå och sova precis när jag vill. Märta fixar sitt kisseri alldeles själv och går ut som hon vill. Det är så härligt att se hur djuren trivs och leker ute. Har även kommit över en obekväm känsla,hoppas jag. Det finns ett kritiskt ögonblick som gör så ont som är så fjuttigt för ngn som inte har upplevt en förlust. Tystnaden!!!! Stiger upp går på toa och här i stugan så är det så tyst att det dånar. Paniken kommer och jag är ensam nu,Dan är borta det är bara tystnaden kvar. Men i morse så kom jag på att det är inte en ny grej. Det har alltid varit tyst när jag stigit upp här i stugan,åtminstone innan Dan blev sjuk. På den tiden så satte jag inte på radion för Dan sov oftast ngn timme längre än mig. Jag drack kaffe och läste en stund och försökte vara tyst. Så då tänkte jag ,det här är inget nytt Ingalill. Låtsas som han sover. Klumpen i magen släppte och jag blev trygg och lugn. Förra året så var vi ju här i stugan en lång period Men Dan sov ju nästan ingenting förutom i fåtöljen. Orsaken till hans sömnsvårigheter fick vi aldrig. Men jag tror att jag utifrån vad han sa, tror att det helt enkelt var ngn sorts dödsångest. Han sa att han inte förstod varför,det var inget han låg och tänkte på eller mer ont eller ngt sådant. Men han sa oxå att det gjorde inget att han inte sov, han skulle ju vara död så länge så han fick ju mer tid. Sen så fick han orosattacker och ropade på mig för han kände sig ensam och tyckte det var mörkt i hörnen. Lilla älsklingen vad han kämpade, vad vi bägge kämpade. Idag lyser solen men det är ingen värme alls. Kanske ska jag börja rensa ur soffan i passagen. Passagen är som en liten gång på väg ut till altanen. Där står bl a en soffa med lock och extra kyl och frys. Alltid lite småstökigt så idag ska jag ta mig an det utrymmet.