myma.blogg.se

Skulle tro det är tisdag!!Men det kan lika gärna vara onsdag. Just här spelar det ingen roll alls och det är en skön känsla. Idag lyser solen,men det känns kyligt,men solen lyser så det är toppen. Igår när jag la mig kom tårarna. Tänkte att jag saknade honom och la min hand på kinden och låtsades att det var Dan. Det var så fint till en början,tills jag kände att det inte kändes som hans hand. Hans hand var alltid lite sträv och torr och varm. Tårarna rann tills jag somnade. Men en insikt som var befriande kom igåt. Hade ett lååångt samtal med en god vän igår om ditten och datten och hundra andra saker. Jag kände mig som mig själv en lång stund. Någonstans därinne finns jag kvar och det känns så bra. Jag kan fortfarande skratta och babbla om precis ingenting alls. Jade kunnat fortsätta i flera timmar haha. Lite senare ringde en annan vän och det värmer i mig hur Goa fina kvinnor det finns runt mig. Jag känner att det betyder så mycket att veta att de finns. Men den ensamhet jag känner är en helt annan ensamhet. Impulsen,vanan,önskan ja jag vet inte riktigt, men jag tänker vi fortfarande och det kommer nog att ta lång tid innan det blir jag. Idag ska jag nog softa runt och inte göra så mycket. Fortsätta att läsa boken som ingår i terapin. Ärligt talat så är den så här långt tungläst, och påminner om studielitteraturen jag läste när jag pluggade. Har kommit till en knapp tredjedel, så några sidor till skall jag nog fixa. Igår så ringde även vår boupptecknare och bouppteckningen är godkänd hos skatteverket. Nu behövde hon uppgifter om inköpssummorna och reparationer och sådant för lägenheten och stugan. Tur att jag tog med mig alla pärmar hit och inte lämnade det i förrådet i ngn kartong hemma. Så det ska jag oxå försöka fixa idag och skicka idag. Hon behövde fullmakter till försäljning av Dans volvoaktier och avslut av bankkonton. Det var så konstig känsla efter samtalet och jag kände mig så nedstämd resten av kvällen. Det är så skönt att komma ett steg framåt i bouppteckningen och till många svar och besked. Men sen slår vissheten ner att jag avslutar Dan. Han har tappat sitt personnummer och har nu ett typ diarienummer. Hans konton, hans namn i systemen försvinner, han är nu en av dem som levt. Så panikartat det blir i mig. Hallåå han lever ju i mig, i min sorg och saknad. En känsla som jag försöka dämpa och lära mig leva med. Att bli som en del av mig och inte nästan hela mitt liv som det är nu. Till Dan: Godmorgon älskling. Nu är vi här i stugan. Nu har jag bestämt mig att kasta alla kakelplattor jag tjurats om att behålla. Du ville kasta dem i åratal,men jag hade stora planer för hur jag kunde använda dem. Men de planerna kommer aldrig att genomföras. Så nu ska jag kasta dem. Ska till återvinningen på lördag och samlar ihop lite grejer. Sådant som du tycker vi skulle gjort oss av med för flera år sedan. Så knasigt att hemma slängde jag allt och i stugan ville jag behålla . Längtar efter dig och dina händer. Tänk om jag kunde få drömma att du höll om mig. Åh lillhjärtat mitt.💔💔💔