myma.blogg.se

I fredags jobbade jag och jag var bjuden på middag till goda vänner och lyxigt nog så blev jag hämtad. Märta var hos S eftersom hon fortfarande löper och det finns en hanhund som bara troligtvis skulle fått ha jobbigt att tillbringa kvällen med henne. Nu tror jag att hon är i sluttampen av sin löpning eller att den upphört. Det är lite svårt att upptäcka då hon löper så lite, att man rent måste vända på henne för att se hahaha. Det var så trevligt att tillbringa ngr timmar hos dem och få prata lite om Dan. Det känns så bra att få prata om honom med någon annan. Inte så att jag ältar och ältar hela tiden men jag tycker m det. För mig så finns han, så nära på något vis och ändå helt borta. Svårt att förklara, men det bara är så just nu. Steg upp tidigt på lördagen och så fort återvinningen öppnade så for jag med det som skulle kastas och återvinnas. Jisses så mycket folk det var där och det var lång kö. Sen iväg och handla lite mjölk och bröd och fortsätta sortera. Sen hämta jag M som skulle vara hos mig och sova över. Hon ville att vi skulle spela något på telefonerna som heter Toca Boca, jag tycker att allt spelande på mobiler och tv och dator är skittråkigt och jag är således värdelös. Men innan hon for hem igår så hade jag faktiskt börja styra runt min "gubbe" själv hahaha. Spelet gick ut på att man byggde sig ett hus och möblerade det och for och handlade kläder och annat på olika affärer. Man kunde vara olika figurer och bo på flera ställen. Inte så mycket fart,musik och bomber och granater med andra ord utan faktiskt ganska stillsamt. Till middagen så kom S och hans familj och de hade med sig hämtmat och det var så gott och så roligt att få träffa de små. När de for så spelade vi ett tag igen tills det var dags att gå och sova. Jag följde med och det var jag som somnade hahaah. Vaknade av att jag hörde Mormor,mormor, då var M orolig över att Siv (lillkissen) skulle klösa henne om hon somnade. Hon la sig då på mig och sov i princip på mig hela natten. Igår så fortsatte vi spelandet och jag hann lite av det jag oxå hade tänkt. Tvättade upp, filtar, täcken och kuddar och slängde skor och stekte köttfärssås och en jättegod kycklingrätt. Hade nog velat fara och byta däck men M ville vara kvar hemma och då blev det så. Så det måste jag fixa idag, på ngt vis. Men vi var iväg en liten sväng i alla fall, S var nyfiken på att fara ut till stugan i sörmjöle och kika och då hade det inte börjat snöa, så vi for. Det var samma känsla , när jag gick ute på gården. Lugn och harmoni var det jag kände. En hel del att göra, med att dra kvist och gren och sten så småningom ,men jag ar ju resten av livet på mig hahaha Men känslan av lugn som kommer när jag är där känns så bra. Men det är klart att verkligheten innebär en massa jobb med snö och skottning och halka och mörker. Inget jag ser framemot men det är som det är. En helt annan miljö och att hela min tillvaro skakas om är vad jag behöver. Är som en hackande skiva, snurrar runt men det blir som inget vettigt. Har tänkt att nu blåser jag av detta och bor kvar. Men det är som en röst som säger: Ja gör det, det blir nog bäst. Men då kommer det att vara så här oxå, är du beredd på det? Att det ligger som en fuktig filt över mig här hemma. Jag känner av vårt liv, men jag lever det inte. Jag sitter ensam vid detta stora bord, alldeles ensam och tittar ut, äter ur en matlåda eller direkt ur pannan. Han sitter inte längre med mig, här i vårt hem. Det är ju det som är det stora tunga.....vårt hem!!! det är mitt och Dans hem. Visserligen så är det mina soffmöbler hahaha, men de står i vårt hem. Jag måste börja om och ha ett eget hem. Ett hem där jag inte har ngr minnen av att Dan varit och där jag vill hitta livet igen. Han kommer att följa med mig på andra sätt, än sorg över att han inte kommer hem och innanför dörren som han brukade. Jag kan nästan höra hur han stampar på och skottar härute nu, så många hörselminnen finns det här. Hör dem nästan så tydligt att det knyter sig i magen och det gör ont. Idag står däckbyte högst upp på listan att fixa, sen ska jag torka alla fönster!!! känns som om det inte kommer att gå. Torka av dörrkarmar och lister och sådant och att byta filter i alla ventilationgrejer som sitter i lägenheten. Ugnen förtränger jag, fy vad det är tråkigt göra att städa sådant. Ska även skura kaklet så det skiner hahaha. Skulle även behövt gå en längre promenad med Märta. I helgen blev det ingen längre och hon gillar verkligen snön. Nosen styr hon som en snöplog och hoppar och skuttar. Jag går bredvid och muttrar och svär över snöhelvetet. Till Dan: Godmorgon älsklingen. Jag är lite orolig över det som ligger framför mig. Tänk om jag inte får sälja?? Tänk om jag får sälja???. På något konstigt sätt så känns det som om du är nöjd och glad över beslutet jag tagit. Lite konstigt samtidigt för du var ju mycket mer logiskt och förnuftig och ville tänka genom saker ordentligt innan du bestämde dig för något. Men ändå så är det som om "du vet" att jag gjort det för min skull och då är du glad. Så flummigt för andra att höra, men känslan i mig är så. Jag har bara lyssnat på mitt inre och försöker nonchalera alla förnuftiga tankar. Jag måste börja om att lyssna på min magkänsla, lita på att jag kan, tro på mig själv, tycka om mig själv, bo med mig själv. Du trodde alltid på mig och fick mig att flyga. Så lycklig jag var med dig hjärtat. Så mycket jag skrattade varje dag. i jobbade mycket tidvis och ibland så pratade vi mer i telefonen. Men även då var det så mycket skratt och knas. På jobbet så satt du på toan och pratade hahaah. Min älskade gosegubbe, vad jag saknar oss. Saknar den jag var, saknar dig, saknar kramar och värme. Älskar dig till månen och tillbaka