Lördag 6/2
Idag är det min mammas födelsedag <3. Det är sex år sedan hon gick bort, och idag skall jag fika lite och tänka på henne lite extra. Min mamma var inte kanske den bästa mamman, men hon var i alla fall mamma och jag tror hon gjorde det hon kunde. Idag så har jag bara ömhet i mitt hjärta när jag tänker på henne. Men det är dessutom min fd svärfars födelsedag, en person som stod mig väldigt nära och som blev en stor förlust för mig. Han var nog inte så duktig på att visa känslor och var en man för sin tid. Men mot mig och barnen så var han så innerligt snäll och omtänksam. Han avgudade barnen och jag fick hänga med på det nästan som jesus moder Maria. Jag hade ju fött dem hahaah. Så jag saknade honom och min barn förlorade en person som alltid skulle ha funnits där för dem.
Var och åt middag hos S igår och det var så mysigt och trivsamt. Hon hade gjort god mat och en fantastiskt god efterrätt. Jag är vaccinerad och de har haft covid så jag tyckte det kunde vara okey. Så härligt att få vara sådär med andra och äta tillsammans, så härligt och jag hade en skön känsla i magen när jag kom hem.
Dans yngsta som med familj har nu fått covid och deras "smittkälla" är tydligen deras lillflicka, som antagligen fått med sig något från förskolan. Nu är jag glad att jag aldrig besökte dem och uppvaktade sonhustrun förra helgen!!!, då lillan blev sjuk i sista stund. Nu hoppas jag vid gud att S:s mamma klarar sig från covid!!! och alla andra eventuella gäster de hade.
Men jag tror inte de hade så många gäster eftersom det är i konstiga och speciella tider vi lever i.
Idag skall jag nog måla lite....och kanske ta en tupplur och äta en semla och bara slappa så gott jag kan. Känner i kroppen att jag nog har en liten reaktion efter sista vaccinationssprutan. Inte så att jag är sjuk, utan mer småhängig.
När jag var ute med Märta och morgonljuset började komma och jag kunde se ner mot viken och tänkte att det skall bli trevligt att se hur här ser ut i vår och sommar, så fick jag den där klumpen i hjärtat. Klumpen av att Dan skulle ha tyckt om att vara här. Stugan älskade han och skulle inte kunna ersätta den. Men vi pratade faktiskt om ( var nog mest jag hahah) att jag ville flytta för att det skulle kännas konstigt att vara kvar på Röbäck själv. Det hade jag bitvis förträngt och glömt och det gör att jag förstår känslan jag hade i lägenheten på Röbäck ännu mer. Jag vet att jag var så sugen på köpa ett liten stuga som sonen renoverade för försäljning. Trots att jag skulle få ett bra pris så fick Dan mig att förstå att jag inte skulle klara mig så bra ekonomiskt och få ett stor lån. Dessutom var jag ju arbetslös då och han sa att jag skulle avvakta. Bo kvar och senare kanske flytta till stugan och då kändes det bra med det beslutet.
Hursom så skulle han varit här med mig så skulle det vara så välskottat och han hade grejat på hela dagarna. Vid det här laget så hade han nog gjort sig bekant med de flesta kringboende oxå hahaha. Han var definitivt inte blyg som jag faktiskt är. Var någon ute på gården så gick han bara dit och hälsade hahaha.
Han hade nog skottat upp små gångar på gården åt djuren oxå och tillbringat mycket tid ute i förrådet bland allt skrot som finns där. Planerat hur han skulle fixa staket och bron och allt annat som bör/måste fixas. Kort och gott han skulle ha trivts här.
Om han som jag vill tro är här hos mig. Så kan jag nästan inbilla mig att han inte sitter så mycket med mig utan far runt här och kollar lite i taket och golvet och konstruktioner och gud vet allt. Kanske därför som jag oftare känner hans närvaro i bilen hahha. Han var direkt hopplös med att sitta och studera omgivningen och hur saker var byggt eller satt fast och det var hopplöst att fånga hans blick om vi var ute och åt tillsammans. Hans satt mest och kikade sig runt.
Lyssnar på Ring så spelar vi och ska snart dricka ytterligare en kopp kaffe. Rensa kattlådan och vattna blommor och sätta igång en maskin tvätt. Så jädrarns härligt att bara slappa runt och det är ännu härligare att jag faktiskt känner så. Kram