Skön ledig dag
Så skönt att vara ledig efter en ganska lååååång arbetshelg. Åtminstone känns det så i kroppen.
Men nästa helg är jag ledig och det blir skönt. For in lite tidigare igår på jobbet och det var så vackert ute med solen som lyste så fint på alla snötyngda träd. Men nu räcker det med snö om du frågar mig. Men tror inte att väderguden lyssnar på mig utan han har nog containerlass med snö att vräka ut.....suck.
Har inte julpyntat så mycket, utan hade bara min lilla gran, en ljusstake och en prydnadsren. Men idag tänkte jag hiva ut den lilla granen och ställa bort de andra två grejerna.
Märta har inte kommit ur sängen än och även om hon är morgontrött så brukar hon i alla fall masa sig upp för att gå ut. Men hon följde ju med mig på jobbet i helgen så hon kanske oxå känner sig sliten hahah
Det är starka minnen av denna dagen för ett år sedan.......
Dan ville fara och hälsa på någon.....varför han var så angelägen vet jag faktiskt inte. Men han sa: Om ngn har något osagt så är det viktigt. Minns att jag tyckte det kändes olikt honom och lite märkligt. Vi for på apoteket och sen hem till hans syster. Han var ganska slut på men vägrade när jag ville köra fram till bron. Så istället gick han från parkeringen med rullatorn. Han hann bara in när han började toksvettas, vi drack kaffe och det började rinna svett nerför ansiktet. det räckte inte med papper och till slut fick han en handduk. Vi såg en stund på skidåkning där och sen vände vi hemåt. Vid middagstid upphörde svettandet och vi åt lite och satt oss i soffan. Jag hjälpte honom att byta byxor och bäddade om honom med filten. Han tog mig i handen och sa att det kändes så fel att jag skulle "behöva" hjälpa honom med allt. Att det skulle vara så tungt för mig och att han behövde väcka mig på nätterna. Minns att jag svarade: Men älskling om det varit omvänt hade du gjort detsamma. Han såg på mig och hans ögon var spegelblanka både av lite feber och av att han var lite ledsen. Kunde bara hålla om hans fingrar då hans brutna tumme gjorde ont. Vi pratade lågt och försiktigt på något konstigt sätt. Om hur mycket vi älskade varandra. Den kvällen orkade han inte lägga sig en stund i sängen, utan jag pussade honom godnatt i fåtöljen och gick och la mig. Vi skulle få en säng som vi skulle kunna ställa i vardagsrummet, så han kunde vila där när han ville och lättare att höja sängändan. I vår säng hade vi klippt sönder madrassen så att det kunde stå en portabel förhöjare där. Men Dan fick mer ångest av att ligga i sovrummet och sova. Tror själv att han fick så mörka tankar av det.
Vi bestämde att vi skulle flytta ut möbler ur sovrummet så att en rullstol skulle kunna rymmas eller en lyft. På dagen kunde vi gå och lägga oss och vila en stund tillsammans. Jag behövde oxå mer plats när han skulle vändas på. Det var nog ingen som anade hur illa det var faktiskt, med hans allmäntillstånd. Men det var så han ville ha det, inte oroa nära och kära.
Minns att vi hade en fin och speciell kväll och jag blir varm i kroppen av att tänka på vårt fina samtal om sen.....men att sen skulle komma redan nästa dag det trodde jag inte då.
Älskade Dan.....tack för all din kärlek och allt fint du sa till mig den kvällen. Älskar dig till månen och tillbaka.