Ont
Hujedamej så ont jag har haft nu några dagar. Vaknade kvart i ett på natten mot tisdag med att jag hade så ont i armen. Gick inte bra att sova alls pga smärtan så på morgonen var jag ganska slut. Var först lite rädd för hjärtinfarkt, då man hört om pulserande smärta i armen. Men kände inget annat och på något sätt så kändes det som om problemet kom från baksidan dvs skulderbladet. For till jobbet och jag trodde ärligt talat att jag inte skulle fixa dagen. Men med en ständig ström av smärtstillande så gick det, även om det ändå gjorde så ont att jag liksom måste röra på mig och nästan andas som när man föder barn!! Natten till onsdag sov jag i princip inget och sjukskrev mig. Hade ringt och fick en tid hos läkare och sjukgymnast. Gjorde så ont, mest på mornarna så jag faktiskt grät, antagligen för att jag legat för stilla.
Sjukgymnasten kunde snabbt konstatera att det kom från nacken!! och att det var nervsmärta jag hade. Jag hade i princip sträckt nacken och en nerv hade kommit ikläm. Jag hade känselbortfall sa han och det tyckte jag var väldigt konstigt för jag hade minsann skitont. Men det var utanpå huden och inte inuti om ni förstår hur jag menar. Han strök papper och någon grej på armarna och vissa saker kände jag inte på den onda armen. Märkligt tycker jag och jag glömde fråga hur det kommer sig.
Läkaren skrev ut medicin för nervsmärta och ett långtidsverkande för att nerven skall återgå till ursprungligt läge. Nu är den tydligen svullen och ikläm. Blev sjukskriven i 14 dagar och som de sa så får jag helt enkelt vänta ut skiten. Tuggar alvedon och antiflamatoriska tabletter som godis. Nu på tredje dagen tycker jag att det inte är lika tokont, men är väldigt försiktig och försöker röra mig så mycket jag kan. Att vara stilla är jobbigare och jag får mer ont.
Av tabletterna blir jag lite dåsig och långsam, men har en plåtmage som inte reagerar på all alvedon och annan medicin jag häver i mig. Har inte råd eller lust att vara hemma, men kan ju inte heller jobba eller utföra något vettigt alls. Mest synd är det om Märta för jag orkar inte ens gå någon promenad utan det blir bara korta sträcker med snabbt kiss och bajs. Jag kan knappt göra något alls utom att vandra runt lite och göra olika rörelser efter ett schema som jag fick av sjukgymnasten.
Inatt har jag faktiskt fått sova riktigt bra med hjälp av en insomningstablett, men har svårt att koncentrera mig på något en längre stund och blir så frustrerad och less. Nä nu har jag gnällt av mig lite och det känns bra, ja faktiskt riktigt skönt. Tycker faktiskt synd om mig just nu hahah.
Fick även restskatt på 6400kr och det gjorde ju inte saken bättre, så idag är jag gnällig och tänker att då får det vara så. Tur att ingen mer än Märta och katterna hör hur jag går omkring och muttrar och är sur.
Trodde att jag var smärttålig men, tydligen inte. Men det kommer ju att bli bättre och bättre och det är det jag försöker fokusera på. Går sisådär hahaha.
Nä nu ska jag dricka en kopp kaffe till och fortsätta muttra...........