Ett till inlägg
Har en sådan julstämning idag,vilket känns bitterljuvt. Saknar Dan lite extra när det blir lite mysigt. Eller rättare sagt så saknar jag oss. Vi kunde verkligen mysa och uppskatta de små sakerna. Eller i sanningens namn var det nog jag som överväldigades av stämning och glädje och han som blev så glad över min glädje. Han kunde bara se på mig och det bara strålade värme och kärlek. Sådan tur jag haft som fått uppleva och känna det så. I det finns det bara tacksamhet och värme i hjärtat,inget sorgligt alls. Jag vill tro att han finns och kan se att jag verkligen kan leva utan honom. Att han är glad och peppar mig på ngt sätt. Tack min finaste för att du gav mig en känsla av att jul var härligt. Hade ingen känsla för jul i många år,möjligtvis en känsla av en jobbig tid. Men du fick mig att se på jul med andra ögon och jag kommer aldrig att glömma den julen,som vi firade alldeles själva. När barnen var hos sina andra föräldrar,då vi dansade och spelade rock and roll julmusik på hög volym och med tomteluvor på huvudet. Du stekte köttbullar och stod och gungade i knäna och svängde med stekspaden. Jag nästan sprängdes av glädje och med sådana minnen , kan jag fira jul i all evighet. Dan , allt är okey och jag kommer alltid att känna glädje i våra minnen. Det finns ingen bitterhet eller sorg över hur det blev. För jäklar var vi har haft kul,så det räcker. Kram min finaste lilla julgris.